Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Oona Foster och 24 andra ledamöter föreslår i sin motion att det i Helsingfors inrättas skyddshemstjänster för att svara mot behoven hos kvinnor som använder rusmedel på ett skadligt sätt och som blivit utsatta för våld. Motionen finns som bilaga 1.

Staten har organiseringsansvaret för skyddshemstjänster. Förslaget om skyddshemstjänster för kvinnor som använder rusmedel på ett skadligt sätt och som blivit utsatta för våld är i sig värt att understödja. Ett behov av separat nödinkvartering för kvinnor har observerats. I nödinkvarteringen är det viktigt att identifiera de kunder som behöver komma in på ett skyddshem och hänvisa dem direkt till rätt stöd.

Organiseringsansvaret för och finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet

Helsingfors stad svarar för ordnandet av social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets tjänster i Helsingfors. Finansieringen består av statlig finansiering med allmän täckning, kundavgifter och statliga ersättningar. Alla sektorns, räddningsväsendets och HUS-sammanslutningens utgifter samt ändringar som ökar kostnaderna ska finansieras med detta finansieringsunderlag.

Organiseringsansvaret för och styrningen av skyddshemstjänster

Skyddshemstjänsterna är avsedda som en kortvarig fristad under en akut kris för personer som har blivit utsatta för våld i nära relationer eller som lever under hotet om sådant våld. Skyddshemstjänsterna ligger inte på kommunernas eller välfärdsområdenas organiseringsansvar, utan Institutet för hälsa och välfärd (THL) svarar för ordnandet av dem och för samordningen av servicenätverket. THL:s uppgift är att se till att skyddshemstjänsterna är nationellt högklassiga och jämlika och svarar mot kundernas behov på ett övergripande sätt. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för den allmänna ledningen och styrningen av skyddshemsverksamheten. Ministeriet svarar för de strategiska riktlinjerna och den strategiska utvecklingen av verksamheten. Skyddshemsverksamheten övervakas av Tillstånds- och tillsynsverket.

Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektors tjänster för dem som utsatts för våld i nära relationer

Helsingfors stadsstrategi och servicestrategi 2026–2029 betonar tillgången till tjänster med låg tröskel i rätt tid som en del av en smidig vardag och fungerande tjänster. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har ett tätt samarbete med skyddshemstjänsterna för att förebygga våld i nära relationer och som en del av kundens servicekedja. Samarbetet omfattar hänvisning av kunder till skyddshem i akuta kriser, ordnande av öppenvård efter perioden på skyddshemmet, ordnande av rehabilitering samt informationsutbyte för utredning av servicebehovet.

Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor har en etablerad mötesstruktur där representanter för alla skyddshem i Helsingfors och representanter för bostadsväsendet inom stadsmiljösektorn deltar. Mötesstrukturen leds av chefen för vuxensocialarbete från vuxensocialarbetet. I mötena deltar dessutom representanter för tjänsterna för tillfälligt boende, socialt arbete för ungdomar, vuxensocialarbete och barnskyddet. Mötesstrukturen har fungerat i flera år, och inom den har de gemensamma verksamhetsmodellerna utvecklats. Ett betydande resultat är att man har tagit fram en modell där en person som tillbringar en period på ett skyddshem kan flytta till en permanent hyresbostad som staden erbjuder.

Helsingfors tjänster för boende, kriser och beroende omfattar stöd för boende för bostadslösa och klienter inom mentalvården samt en social- och krisjour och beroendetjänster. I beroendetjänsternas helhet ingår undersökning av missbruks- och beroendestörningar, vård av missbruksproblem och rehabiliteringstjänster. En del av tjänsterna är tröskellösa eller rörliga och uppsökande. För att beroendevården ska kunna inledas krävs en bedömning av vårdbehovet, som görs vid beroendetjänsternas mottagning utan tidsbeställning. Vid bedömningen av behovet av service på en institution tas alltid hänsyn till sökandens sociala situation. Tjänsterna har även en avdelning för beroenderehabilitering enbart för kvinnor och stödda boendelösningar enbart för kvinnor.

I Helsingfors utförs förebyggande rusmedels- och mentalvårdsarbete, vård av beroende- och psykiska problem och förebyggande av våld i nära relationer multiprofessionellt och också på stadsnivå i samarbete mellan olika aktörer. Förebyggandet av våld i nära relationer är en del av stadens arbete för främjande av hälsa och välfärd, och i det medverkar förutom stadens sektorer också representanter för Helsingforspolisen, HUS-sammanslutningen, åklagarmyndigheterna, THL och organisationer som är specialiserade på våld i nära relationer. Inom Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor finns också en arbetsgrupp med fokus på samordning av förebyggandet av våld i nära relationer.

Det är centralt att identifiera våld i nära relationer, föra det på tal och hjälpa offret att söka hjälp, förankra sig i servicen och bygga upp ett liv utan våld. Som arbetsformer används till exempel socialt arbete och socialhandledning inklusive psykosocialt stöd. Staden säkerställer med hjälp av utbildningar att yrkespersonerna inom social- och hälsovården kan agera rätt. Information gör våldet som fenomen synligare och sänker tröskeln att söka hjälp.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn använder en nyckelpersonsmodell som hjälper till att säkerställa kompetensen inom olika tjänster i arbetet mot våld i nära relationer och förebyggandet av våld i nära relationer. Nyckelpersonsmodellen inom arbetet mot våld i nära relationer är en nationell verksamhetsmodell som tagits fram och samordnas av THL. Modellen stärker kompetensen i att identifiera våld och föra det på tal i social- och hälsovårdens praktiska kundarbete.

Utbildade nyckelpersoner är stödpersoner i sina team, hjälper parterna i våldet och främjar en tidig intervention. Inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn fanns 61 nyckelpersoner i januari och nya utbildas under året. I Helsingfors används även en verksamhetsmodell med flera aktörer för arbete mot våld i nära relationer, som tillämpas särskilt i allvarliga och återkommande våldssituationer.

Bedömning av konsekvenserna för hälsa och välbefinnande

Våld i nära relationer är ett allmänt problem och svårt att ingripa i. Våld är alltid ett brott. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, digitalt eller ekonomiskt eller också kränka den sexuella självbestämmanderätten. Användning av rusmedel ökar risken för våld i nära relationer. Åtgärder för att minska användningen av rusmedel är centrala också med tanke på att minska våldet i nära relationer.

Användning av rusmedel kan göra det svårare att upptäcka våld och ingripa i det. Våldet är ofta förknippat med skam och stigma, som kan hindra en från att söka hjälp. Det är väsentligt att våld i nära relationer identifieras tidigt eftersom ju tidigare våldet identifieras och förs på tal, desto bättre kan man förebygga dess konsekvenser och stödja och hjälpa våldsoffret, förövaren och familjen. Tidig intervention minskar hälsoskadorna, de skadliga sociala konsekvenserna och kostnaderna för social- och hälsovården.

Stadsstyrelsen stöder en utredning av behovet av skyddshem för kvinnor som använder rusmedel samt av tillhörande genomförandemodeller som en del av handlingsplanen mot våld i nära relationer. Stadsstyrelsen konstaterar att organiseringsansvaret för skyddshemstjänster ligger hos staten.

Befogenheter och utlåtanden

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

This decision was published on 18.06.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen