Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Sandra Hagman och 25 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors testar gruppverksamhet som en del av mödrarådgivningstjänsterna och barnrådgivningstjänsterna under spädbarnsåret. Motionen finns som bilaga 1.

Stadsstyrelsen konstaterar att motionen är värd att understödja, även om flera av de i motionen föreslagna åtgärder som stärker gemenskapen och familjernas välfärd redan vidtas i Helsingfors familjecenter och organisationernas verksamhet.

Rådgivningsverksamhet som en del av Helsingfors familjecentermodell

Helsingfors rådgivningsverksamhet är en integrerad del av familjecentermodellen, där social- och hälsovårdstjänsterna för barn, unga och barnfamiljer bildar en enhetlig helhet. Målet är att erbjuda familjer rättidigt, smidigt och multiprofessionellt stöd och stärka den sociala gemenskapen och föräldraskapet lokalt.

I Sydney har rådgivningsbyråernas gruppverksamhet lyckats i synnerhet i föräldragrupper där förstföderskor får både kamratstöd och stöd av yrkesutbildade personer för livet med de nyfödda. Gruppverksamheten har minskat ensamheten bland mödrar, stärkt sociala nätverk, ökat självförtroendet och kunskaperna i föräldraskapet och normaliserat problem i vardagen, såsom svårigheter med amningen. På så sätt har rådgivningsbyråernas gruppverksamhet ökat välbefinnandet i såväl familjerna som områdena och förebyggt ojämlikhet. Verksamheten i Sydney har i stor utsträckning samma innehåll som Helsingfors familjecentermodell, där de tjänster som barnfamiljer behöver tillhandahålls i fyra (4) fysiska och tre (3) nätverksbaserade familjecenter. I de fysiska familjecentren får familjerna tjänsterna under samma tak och i de nätverksbaserade familjecentren vid olika verksamhetsställen i närområdet.

I Helsingfors samarbetar rådgivningsbyråerna tätt med småbarnspedagogiken, socialtjänsterna, den specialiserade sjukvården och organisationer. På så sätt kan rådgivningen svara mot familjernas behov på ett heltäckande sätt och så tidigt som möjligt. I rådgivningstjänsterna ingår både individuell verksamhet och gruppverksamhet, vilket stöder föräldrarnas ork och erbjuder kamratstöd. På de individuella mottagningarna får kunden personlig handledning och rådgivning. Gruppverksamhet ordnas till exempel i sex (6) månaders ålder på finska, svenska, engelska och vid Östergatans familjecenter även på somaliska.

Dessutom erbjuds en familjeförberedelsekurs i gruppform. Där behandlas frågor om föräldraskapet och delas information om tjänster med låg tröskel, såsom familjekaféer och lekparker. Denna verksamhet marknadsförs på informationsskärmar i rådgivningsbyråernas väntrum och familjekaféernas lokaler samt på sociala medier, Instagram, och i olika skriftliga material. I praktiken når dock tjänsterna och gruppverksamheten inte alltid familjerna tillräckligt bra, även om rådgivningsbyråerna och familjecentren är fysiskt lättillgängliga och svarar bra mot familjernas servicebehov.

Med hjälp av familjecentrens lokalbokningssystem kan staden erbjuda olika organisationer lokaler, vilket stärker den sociala gemenskapen och gör ett mångsidigare kamratstöd tillgängligt för föräldrar. Samtidigt är det viktigt att identifiera och utveckla även andra former av stöd och gruppverksamhet vid sidan av de grupper som ordnas ansikte mot ansikte, eftersom alla familjer inte aktivt söker sig till gruppverksamheten. Detta syns till exempel i lekparksverksamheten, där rådgivningens kundfamiljer inte deltar på det sätt som önskas även om verksamheten marknadsförs i grupphandledningen och i kommunikationen. Detta tyder på att staden ytterligare behöver utveckla tjänsterna så att de blir tillgängligare och attraktivare med beaktande av olika familjers behov och sätt att delta i verksamheten.

Samarbete med småbarnspedagogiken och organisationer

Samarbetet mellan rådgivningsbyråerna och småbarnspedagogiken är en central del av de tjänster som stöder barnens övergripande utveckling och välbefinnande i Helsingfors. Enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018) och hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) är kommunen och välfärdsområdet skyldiga att samarbeta med social- och hälsovården för att bedöma och tillgodose barnets servicebehov.

Helsingfors rådgivningsbyråer och familjecenter har redan ett väl etablerat samarbete med olika organisationer, såsom Mannerheims Barnskyddsförbunds grupper Vanhemmuuden ABC (ungefär Föräldraskapets ABC), Befolkningsförbundets parrelationsrådgivning, Amningshjälpen rf:s amningsgrupper och ÄIMÄ ry:s stöd för förlossningsdepression. Organisationernas specialkompetens, pappors depression (Miessakit), familjer med två kulturer (Familia) och svenskspråkiga familjer (Folkhälsan), kompletterar rådgivningsbyråernas tjänster för olika typer av familjer på ett omfattande sätt.

Samarbetet med organisationerna är flexibelt, och stödet till föräldrarna kan skräddarsys och utvecklas efter föräldrarnas och barnens behov. Helsingfors stad stöder sina partnerorganisationer även genom att bevilja understöd till verksamhet som stöder rådgivningsbyråernas tjänster. Med hjälp av understöden har organisationerna även kunnat anställa personal för att ordna familjekaféverksamhet på familjecentren. Även Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) stöder rådgivningsbyråernas partnerorganisationer med understöd.

Föräldrar har möjlighet att få kamratstöd med låg tröskel i familjecentrens familjekaféer och grupper, som redan hålls varje vecka vid Berghälls familjecenter, Kampens familjecenter och Östergatans familjecenter. Mannerheims Barnskyddsförbunds familjekaféverksamhet leds av yrkesutbildade personer, vilket gör det möjligt för yrkesutbildad personal att stödja de föräldrar som deltar i verksamheten. Mannerheims Barnskyddsförbund ordnar familjekaféer i alla familjecenter. Även Mannerheims Barnskyddsförbunds familjehus Unikko i Helsingfors och ME-stiftelsens Me-hus erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter för föräldrar i samarbete med olika organisationer och kommunala aktörer.

Helsingfors stad ordnar ledd verksamhet för barnfamiljer även i lekparker, där man erbjuder handledning för spädbarnsfamiljer som en fortsättning på rådgivningens familjeförberedelsekurs. Antalet småbarnsfamiljer som deltar i den ledda verksamheten för barnfamiljer i lekparkerna är dock ganska lågt. På rådgivningsbyråerna får familjerna information om handledningen för spädbarnsfamiljer under familjeförberedelsekursen, på informationsskärmarna och vid hälsovårdarnas mottagningar.

Slutsatser

Utveckling av gruppverksamheten i mödra- och barnrådgivningen är en tanke som är värd att understödja, och staden bör utveckla metoder för att se till att alla familjer får information både om familjeförberedelsegrupperna och om gruppverksamheten i mödra- och barnrådgivningen. Samordning av samarbetet mellan familjecenteraktörer och organisationer och marknadsföring av samarbetet på stadens rådgivningsbyråer är också värt att understödja. Den befintliga nätverks- och gruppbaserade verksamheten stärks, och dess inverkan på familjernas välbefinnande och den sociala gemenskapen bedöms systematiskt för att tydligare lyfta fram verksamhetens betydelse och fördelar. Framöver är det viktigt att öka närvaron av organisationer och andra aktörer som arbetar med barn och familjer på familjecentren. Barnfamiljer använder redan lokalerna, och lokalerna är lättillgängliga för dem. På så sätt kan familjecentrens servicehelhet utvecklas ytterligare i en riktning som främjar familjernas välbefinnande och stärker den sociala gemenskapen.

Bedömning av konsekvenserna för hälsa och välbefinnande samt för barn

Gruppverksamheten i mödra- och barnrådgivningen främjar familjernas välbefinnande genom att erbjuda kamratstöd och sociala möten med början redan under graviditeten. Det stärker föräldrarnas psykiska hälsa genom att minska ensamheten och främjar den lokala gemenskapen med hjälp av tjänster med låg tröskel. Barnen gynnas om föräldrarna har starkare nätverk, vilket leder till att barnen utvecklas mer jämlikt och familjerna kan använda tjänsterna mer helhetsbetonat.

Befogenheter och utlåtanden

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

This decision was published on 18.06.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen