Beslutet stämmer överens med förslaget.

Dals samsjukhus är ett psykiatriskt och somatiskt sjukhus som byggs i Dals sjukhusområde som ett gemensamt projekt mellan Helsingfors stad och den tidigare samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, numera HUS-sammanslutningen. Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts uppgifter, tillgångar och förpliktelser överfördes till HUS-sammanslutningen 1.1.2023 som en del av den nationella social- och hälsovårdsreformen. Projektet ingår i HUS-sammanslutningens investeringsplan, som Finansministeriet har godkänt.

Projektplanen för Dals samsjukhus, daterad 12.2.2020, och en kalkyl på att byggkostnaderna exklusive mervärdesskatt uppgår till högst 838 miljoner euro i prisnivån för november 2019 godkändes av Helsingfors stadsfullmäktige 10.6.2020 (§ 157) och av samkommunen HNS styrelse 6.4.2020 (§ 44). HUS-sammanslutningens styrelse godkände 15.2.2021 att en logistiktunnel mellan Mejlans och Dal byggs som en del av samsjukhusprojektet.

Efter projektbesluten har stadsfullmäktige 18.1.2021 (§ 44) och samkommunen HNS styrelse 15.2.2021 (§ 14) beslutat att med likvärdiga ägarandelar (50 %) bilda Fastighetsaktiebolaget Gemensamma sjukhuset i Dal, som bär ansvaret för alla kostnader i anknytning till projektberedning, planering, byggherreuppgifter och genomförande.

Stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma beslutade 17.3.2021 (§ 59) respektive 11.3.2021 (§ 7) att bevilja Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal proprieborgen som en del av finansieringsarrangemang på högst 300 miljoner och 60 miljoner euro för att täcka långfristiga lån, samt räntor, dröjsmålsräntor och eventuella indrivningskostnader för lånen, som tas ut för att finansiera investeringsutgifter som i projektplanen väntades infalla under åren 2021–2024.

Vidare beslutade stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma 1.2.2023 (§ 25) respektive 5.3.2023 (§ 4) att göra ändringar i projektplanen, höja projektets maximipris och fortsätta den borgensförbindelse som beviljats projektet. Projektets maximipris exklusive mervärdesskatt är 1 003 miljoner euro i kostnadsnivån för september 2022. Projektets totala finansieringsbehov uppgår till 1 098 miljoner euro exklusive mervärdesskatt i kostnadsnivån för september 2022. I summan ingår en kalkyl över Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dals finansierings- och verksamhetskostnader.

Stadsfullmäktige och HUS-sammanslutningens stämma beslutade 9.10.2024 (§ 202) respektive 13.6.2024 (§ 7) att bevilja Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal proprieborgen som en del av finansieringsarrangemang på högst 200 miljoner euro för att täcka långfristiga lån, samt räntor, dröjsmålsräntor och eventuella indrivningskostnader för lånen, som tas ut för att finansiera investeringsutgifter som i projektplanen väntades infalla under åren 2025–2026.

Borgen

Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal ansöker om proprieborgen på högst 100 000 000 euro av staden för investeringar i den sjukhushelhet som byggs på tomterna 2 och 3 i kvarteret 626 i stadsdelen Dal. Stadens proprieborgen beviljas som en del av fastighetsaktiebolagets finansieringsarrangemang på sammanlagt högst 200 miljoner euro, för att täcka långfristiga lån, samt räntor, dröjsmålsräntor och eventuella indrivningskostnader för lånen, som tas ut för att finansiera investeringsutgifter som i projektplanen väntas infalla under åren 2026–2030. Löptiden för de lån som tas ut är högst 30 år.

HUS-sammanslutningens stämma beslutade 18.12.2025 (§ 27) att bevilja Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal borgen på 100 miljoner euro med de villkor som nu föreslås stadsfullmäktige.

Om stadsfullmäktige beviljar den föreslagna borgen uppgår värdet på borgen som staden har beviljat fastighetsbolaget för att skaffa långfristig finansiering till totalt 450 miljoner euro och för att skaffa kortfristig finansiering till 60 miljoner euro. HUS-sammanslutningen har ingått motsvarande lika stora borgensförbindelser, och bolaget avser att slutföra projektet med de medel som skaffas med hjälp av den föreslagna borgen.

Statsstödsbedömning

Följande anges i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF): ”Om inte annat föreskrivs i fördragen, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

Enligt Europeiska kommissionens tillkännagivande gäller reglerna om statligt stöd endast om stödmottagaren är ett företag, dvs. en enhet som bedriver ekonomisk verksamhet, oberoende av dess rättsliga ställning och hur den finansieras. All verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad utgör ekonomisk verksamhet (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 6–12).

I statsstödsbedömningen ska man reda ut huruvida bolaget bedriver sådan ekonomisk verksamhet som avses i reglerna om statligt stöd.

I kommissionens tillkännagivande konstateras att de allmänna sjukhusen i vissa medlemsstater är en integrerad del av det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och nästan helt och hållet baserade på solidaritetsprincipen. Sådana sjukhus finansieras direkt med sociala avgifter och andra statliga medel och deras tjänster är gratis på grundval av principen om ett heltäckande skydd. Unionens domstolar har bekräftat att om en sådan struktur finns agerar de berörda organisationerna inte i egenskap av företag. Enligt kommissionens tillkännagivande gäller vidare att, där denna struktur finns är även verksamheter som i sig kan vara av ekonomisk art men som utförs enbart i syfte att tillhandahålla en annan icke-ekonomisk tjänst inte av ekonomisk art. En organisation som köper varor – även i stora kvantiteter – för att kunna erbjuda en icke-ekonomisk tjänst kan inte anses som ett företag bara därför att den är en köpare på en viss marknad (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkterna 24–25).

Den enda avsikten med Fastighetsaktiebolaget Gemensamma Sjukhuset i Dal är att möjliggöra tillhandahållande av offentlig hälso- och sjukvård. Bolagets verksamhetsområde är att hyra ut lokaler som det förvaltar till sina ägare, dvs. Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, som använder de lokaler som de hyr av bolaget endast för offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet. Den verksamhet som bolagets hyrestagare Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen bedriver i lokalerna är inte ekonomisk verksamhet, utan sådan offentlig hälso- och sjukvård som avses i kommissionens tillkännagivande. Den uthyrningsverksamhet som bolaget bedriver är följaktligen inte ekonomisk verksamhet, eftersom den vidtas för att tillhandahålla offentlig hälso- och sjukvård, dvs. för att erbjuda en icke-ekonomisk tjänst.

Utöver uthyrningen av fastighetsaktiebolagets egentliga lokaler som avses för offentlig hälso- och sjukvård omfattar bolagets verksamhetsområde också byggherreverksamhet och förvaltning av en parkeringsanläggning och en logistiktunnel som tjänar bolagets verksamhet. Dessa infrastrukturer byggs för att möjliggöra ordnandet av offentlig hälso- och sjukvård, dvs. för icke-ekonomisk verksamhet.

I de byggnader som bolaget förvaltar finns till mycket liten grad lokaler som inte är hälso- och sjukvårdslokaler och som bolaget kan hyra ut för sedvanlig kompletterande verksamhet i samband med offentlig hälso- och sjukvård (t.ex. en blomsterhandel eller en kiosk). Om bolaget hyr ut lokaler till tredje parter (andra än Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen), ska man försäkra sig om att den ekonomiska nytta som bolaget får från Helsingfors stad eller HUS-sammanslutningen inte överförs till fördel för företag som är verksamma på den öppna marknaden. I dylika situationer ska uthyrningen till tredje parter ske på marknadsvillkor. Då en marknadsbestämd hyra tas ut för lokaler som hyrs ut för kompletterande verksamhet, uppstår det i uthyrningsverksamheten ingen sådan fördel som kan betraktas som statligt stöd. Bolagets mycket småskaliga hyresverksamhet som riktas till andra än dess ägare påverkar därför inte frågan om huruvida den finansiering som bolaget beviljas är tillåtlig. I kommissionens tillkännagivande konstateras också att ”offentlig finansiering som ges till sedvanliga faciliteter (såsom restauranger, butiker eller betalparkering) i infrastrukturer som nästan enbart används för icke-ekonomisk verksamhet normalt sett inte påverkar handeln mellan medlemsstaterna eftersom det är osannolikt att dessa sedvanliga faciliteter lockar kunder från andra medlemsstater och att finansieringen av dem får mer än en marginell inverkan på gränsöverskridande investeringar eller etableringar” (kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd 2016/C 262/01, punkt 207).

Fastighetsaktiebolaget äger och förvaltar lokaler som byggts eller byggs för offentlig hälso- och sjukvård och som det i huvudsak hyr ut till sina ägare Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, varför bolaget inte anses bedriva ekonomisk verksamhet. I enlighet med motiveringarna ovan ingår det i den ovan beskrivna projektfinansieringen som bolagets aktieägare ordnar inget sådant statligt stöd som avses i artikel 107 punkt 1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).

129 § i kommunallagen

Med hänsyn till kraven i 129 § i kommunallagen och utifrån stadens ekonomiska nyckeltal kan man konstatera att den borgen som föreslås inte äventyrar stadens förmåga att svara för sina lagstadgade uppgifter. Vid beviljandet av borgen till bolaget har staden utifrån sin ekonomiska ställning bedömt att ökningen av borgensansvar i anslutning till projektet inte äventyrar dess förmåga att fullgöra sina skyldigheter med beaktande av dess starka balansställning och utfallet av årsbidraget, som redan en längre tid har varit positivt. Stadens soliditetsgrad var 83,2 % i det senaste fastställda bokslutet för 2024. Värdet på finansiella värdepapper i stadens balansräkning uppgick till cirka 963 miljoner euro och var nästan lika stort som stadens lånestock på 1 056 miljoner euro. Stadens årsbidrag visade 716 miljoner euro överskott och det ackumulerade överskottet uppgår till totalt 8 miljarder euro.

Borgensförbindelsen är inte heller förenad med en sådan betydande ekonomisk risk som avses i kommunallagen, med hänsyn till att bolagets syfte är att göra det möjligt att tillhandahålla offentlig hälso- och sjukvård och till att dess ägare enbart är offentliga samfund. För borgen krävs i det här sammanhanget ingen motsäkerhet, eftersom endast staden och HUS-sammanslutningen har rösträtt i bolaget. Om det i ett senare skede sker ändringar i innehavet, förbehåller sig staden rätten att i samband med arrangemanget vid behov kräva säkerheter som förhandsvillkor.

Befogenheter och delegering

Enligt 14 § 2 mom. 9 punkten i kommunallagen fattar fullmäktige beslut om ingående av borgensförbindelse eller ställande av annan säkerhet för annans skuld.

Stadsstyrelsen har för avsikt att, om stadsfullmäktige godkänner beslutsförslaget, i sitt verkställighetsbeslut bemyndiga stadskansliets rättstjänst att ingå borgensförbindelserna.

This decision was published on 05.06.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen