Beslutet stämmer överens med förslaget.

********** har begärt omprövning av det beslut som direktionen för Tölö gymnasium fattade 28.2.2017 (§ 9), enligt vilket direktionen valde FM ********** till timlärare i biologi och geografi.

Enligt § 89, moment 1 i kommunallagen kan den som är missnöjd med ett beslut av kommunstyrelsen eller nämnd, deras sektioner eller en myndighet som lyder under dem, framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Enligt § 92 får rättelseyrkande framställas och kommunalbesvär anföras av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmedlemmarna.

Begäran om omprövning har lämnats in inom utsatt tid och hos rätt omprövningsmyndighet.

Tölö gymnasiums direktion har gett ett utlåtande i ärendet 2.5.2017 (§ 22).

Platsannonsen

Uppdraget som timlärare i biologi och geografi var ledigförklarat under tiden 15.1–1.2.2017. I platsannonsen förutsattes behörighet enligt förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998). Under beskrivningen av uppdraget meddelades att uppdraget gällde timlärare i biologi och geografi i Tölö gymnasium och att företräde ges lärare som delvis kan undervisa kvällstid på vuxenlinjen.

Av dem som sökte tjänsten uppfyllde 11 sökande behörighetsvillkoren. Av dessa kallades tre sökande med flera års erfarenhet av undervisning i gymnasiet till intervju.

De krav som framställs i begäran om omprövning

Ändringssökanden kritiserar att hon inte kallades till intervju fastän hon enligt ansökningsdokumenten har cirka 20 års erfarenhet av undervisning i biologi och geografi i årskurserna 7–9 och gymnasiet.

Enligt begäran om omprövning har man vid valbeslutet betonat den valda personens kompetenser och kunskaper i både teknologi och pedagogik, trots att det är fråga om en ämneslärartjänst i biologi och geografi och det inte i tjänsteannonsen ställts andra krav än det som sägs i behörighetsförordningen för personal inom undervisningsväsendet.

Enligt begäran om omprövning framgår motiveringarna till beslutet inte klart av beslutsutdraget och av sammandraget över sökandena framgår inte heller huruvida den valda personen är behörig för uppdraget.

Enligt ändringssökanden kan det faktum att hon inte ens kallades till intervju ses som diskriminering på grund av ålder, härkomst eller personliga egenskaper.

Tillämpade bestämmelser och behörighetskraven för tjänsten

Enligt § 20, moment 5 i instruktionen för Helsingfors stads utbildningsväsen anställs innehavare av lärartjänster och timlärare av direktionen i fråga om grundskolor.

Enligt § 6, moment 1 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003) anges de allmänna grunderna för anställning i tjänsteförhållande i grundlagen. Den som anställs i ett tjänsteförhållande ska dessutom ha särskilt föreskriven eller av kommunen bestämd särskild behörighet. Lärarnas behörighet bestäms i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998).

Enligt § 125, moment 2 i grundlagen är de allmänna utnämningsgrunderna för offentliga tjänster skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Enligt regeringens proposition avses med skicklighet närmast utbildning eller kunskaper och färdigheter som förvärvats genom arbetserfarenhet. Med förmåga avses i allmänhet sådana personliga egenskaper som förutsätts för goda arbetsresultat, t.ex. naturlig begåvning, organisationsförmåga, initiativkraft och andra liknande egenskaper som är nödvändiga för att kunna sköta uppgifterna framgångsrikt. Med beprövad medborgerlig dygd avses i samband med allmänna medborgerliga aktiviteter förvärvade meriter som har relevans för skötseln av tjänsten samt ett oklanderligt uppförande. De allmänna utnämningsgrunderna ska tolkas i relation till de allmänna och särskilda behörighetsvillkoren för ifrågavarande tjänst. Tjänstebenämningen, uppgiftsområdet och de konkreta arbetsuppgifter som hör till tjänsten ska också beaktas.

Enligt § 12, moment 3 i lagen om kommunala tjänsteinnehavare finns bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering i diskrimineringslagen (1325/2014).

Enligt § 8, moment 1 i diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan. Enligt § 10 ska direkt diskriminering anses förekomma när någon på grund av en omständighet som gäller honom eller henne som person behandlas på ett ofördelaktigare sätt än någon annan har behandlats, behandlas eller skulle behandlas i en jämförbar situation.

Enligt § 10, moment 1 i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet är den behörig att ge ämnesundervisning som 1) har avlagt högre högskoleexamen, 2) i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier i huvudämnet för examen eller i en helhet som jämställs med huvudämnet, och i varje annat ämne som undervisas har slutfört minst 60 studiepoängs studier i undervisningsämnet i utbildningen för ämneslärare när studierna är grundstudier och ämnesstudier vid universitet i läroämnet eller i en helhet som jämställs med läroämnet, samt 3) har slutfört minst 60 studiepoängs eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier för lärare.

Jämförelse av meriterna

Föredraganden konstaterar att både ändringssökanden och den som valdes till tjänsten uppfyller de formella behörighetskraven för det aktuella uppdraget som timlärare i biologi och geografi.

Ändringssökanden avlade filosofie magister examen år 1984. Av examensintyget framgår att hon har avlagt minst 120 studiepoängs studier i biologi och 60 studiepoängs studier i geografi samt de pedagogiska studier för lärare som uppdraget kräver. På basis av examensintyget kan man konstatera att ändringssökanden är behörig för det ledigförklarade uppdraget.

Den person som valdes till tjänsten avlade filosofie magister examen 13.8.2014. Av examensintyget framgår att hon har avlagt 120 studiepoängs studier i biologi, 60 studiepoängs studier i geografi samt 60 studiepoängs pedagogiska studier för lärare. På basis av examensintyget kan man konstatera att ändringssökanden är behörig för det ledigförklarade uppdraget.

Enligt ansökningshandlingarna har ändringssökanden lång erfarenhet av undervisning i biologi och geografi i grundskolan och gymnasiet, cirka 20 år. Såsom direktionen konstaterar i sitt utlåtande har ändringssökanden ändå bara haft korta vikariat under åren 2006–2017, enligt ansökningshandlingarna vid gymnasiet senast läsåret 2012–2013.

Den person som valdes till tjänsten har undervisat i biologi och geografi vid Helsingfors gymnasier sedan år 2012, sedan år 2014 som heltidsanställd timlärare. Den person som valdes till tjänsten har sålunda tillräckligt lång arbetserfarenhet för det ledigförklarade uppdraget.

Såsom direktionen konstaterar i sitt utlåtande har undervisningen i gymnasiet under de senaste åren förändrats betydligt. I den nya läroplanen GLP 2016 som togs i bruk 2016 betonas förutom kunskapsmål också färdigheter de studerande ska utveckla under sin gymnasietid, samt nya pedagogiska arbetsmetoder som ska utnyttjas för att uppnå dessa mål. Digitalisering har kommit starkt in i gymnasiet och lärarna förväntas därför förutom ämneskunskaper besitta kunskaper och färdigheter inom detta område.

Enligt direktionens utlåtande har den person som valdes till tjänsten under de senaste åren aktivt deltagit i utvecklandet av gymnasiets nya läroplan och har också erfarenhet av undervisning enligt den. Den person som valdes till tjänsten enligt sin ansökan också mångsidiga kunskaper och färdigheter inom IKT, något hon utnyttjar flitigt i sin undervisning.

Ändringssökanden har däremot inte erfarenhet av den nya läroplanen. Sina IKT-färdigheter har hon inte bedömt i sin ansökan. Enligt ansökan har hon gått kursen ”IKT i naturvetenskaper” år 2015.

Även om det inte uttryckligen nämns i platsannonsen, hör det till lärarnas skyldigheter att utveckla sin yrkesskicklighet och de ska ha förmåga att i sin undervisning använda nya, ändamålsenliga arbetsmetoder samt informations- och kommunikationsteknik.

Om intervjun

Enligt Helsingfors stads principer för personalrekrytering kallas på basis av ansökningarna en del av sökandena till intervju. Syftet med intervjun är att komplettera informationen om sökanden. Alla behöriga sökande kan inte kallas till intervju. Enligt direktionens utlåtande kallades tre sökande med flera års erfarenhet av undervisning på gymnasienivå till intervju.

Enligt uppgift av rektorn hade de tre lärare som kallades till intervju också erfarenhet av införande av den nya läroplanen i gymnasiet, vilket ändringssökanden inte hade.

Slutledningar

Då sökandena jämförs på basis av § 125, moment 2 i grundlagen ska utnämningsgrunderna bedömas som en helhet.

Ingen har ovillkorlig rätt att bli vald till en kommunal tjänst bara för att han eller hon har högre utbildning eller längre arbetserfarenhet än de övriga sökandena (KHO:1997:2296). Högsta förvaltningsdomstolen har i sina avgöranden (KHO:2002:893, KHO:2005:44) ansett att valet grundar sig på en helhetsbedömning av vilken av de behöriga sökandena som med beaktande av befordringsgrunderna ska anses vara mest meriterad för tjänsten.

Föredraganden konstaterar att direktionen vid sitt val har beaktat de grundlagsenliga utnämningsgrunderna. Av de behöriga sökanden har direktionen valt den person som utgående från en helhetsbedömning setts som den skickligaste, kunnigaste och lämpligaste sökanden. På basis av erhållen utredning har direktionen inte vid valet diskriminerat en sökande som är mer meriterad än den sökande som valdes och har inte heller diskriminerat ändringssökanden på grund av ålder, ursprung eller en personlig omständighet.

Ändringssökanden har inte lagt fram sådana faktorer som skulle påvisa att ändringssökanden är mer meriterad för den aktuella tjänsten än den person som valdes till tjänsten.

De grunder som framförs i begäran om omprövning ger inte anledning till att ändra beslutet.

Föredraganden föreslår med hänvisning till ovan framförda och direktionens utlåtande att begäran om omprövning avslås.

This decision was published on 30.05.2017

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas genom kommunalbesvär endast av den som har framställt begäran om omprövning av det ursprungliga beslutet.

Om det ursprungliga beslutet har ändrats med anledning av begäran om omprövning, får ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också.

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvärsskriften ska inlämnas till besvärsmyndigheten senast besvärstidens sista dag under besvärsmyndighetens öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften, som ska riktas till besvärsmyndigheten, ska uppges

I besvärsskriften ska ändringssökandens namn och hemkommun uppges. Om ändringssökandens talan förs av hans lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften även uppges namn och hemkommun för denna person.

I besvärsskriften ska vidare uppges den postadress och det telefonnummer under vilka meddelanden i saken kan tillställas ändringssökanden.

Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Ett elektroniskt dokument behöver emellertid inte kompletteras med en underskrift om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 250 euro för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00