Helsingin kaupungin rakennusjärjestyksen uusiminen, kaupunkiympäristön toimiala

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ändring av byggnadsordningen

Den gällande byggnadsordningen för Helsingfors stad trädde i kraft 7.6.2023. Byggnadsordningen utarbetades i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) som var i kraft då. Bygglagen (751/2023) trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte bestämmelserna om byggande i markanvändnings- och bygglagen.

Enligt 28 § i bygglagen tillämpas på en byggnadsordning som är i kraft när den lagen träder i kraft i stället för 17 § de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet till dess byggnadsordningen har ändrats i enlighet med bygglagen och ändringen har trätt i kraft, dock under högst två år från ikraftträdandet.

I den byggnadsordning som trädde i kraft 7.6.2023 beaktades de kommande bestämmelser i bygglagen som staden kände till då. Den gällande byggnadsordningen kan emellertid inte betraktas som en sådan som avses i bygglagen, utan den utarbetades och trädde i kraft under markanvändnings- och bygglagens giltighetstid. Således ska byggnadsordningen ses över senast 31.12.2026 så den motsvarar bygglagen.

I översynen av byggnadsordningen ska beaktas även att stadsfullmäktige vid sitt sammanträde 27.8.2025 godkände den nya stadsstrategin ”Ett Helsingfors att vara stolt över” för åren 2025–2029.

Den nya byggnadsordningens motiveringar enligt paragraf finns i bilaga 2.

Beredning av förslaget till byggnadsordning

För beredning av förslaget till byggnadsordning bildade stadsmiljösektorn i slutet av 2025 en arbetsgrupp för utarbetande av byggnadsordningen. Gruppen hade medlemmar från byggnadstillsynstjänsterna, tjänsten detaljplaneläggning, miljötjänsterna, stadsrummets tillstånds- och kundtjänster och stadskansliet. Arbetsgruppen beredde ett program för deltagande och bedömning där det bland annat beskrivs vilka ändringar det är meningen att göra i byggnadsordningen.

Programmet för deltagande och bedömning lades fram på stadsmiljösektorns webbplats för tiden 2.2–31.3.2026.

Arbetsgruppen för byggnadsordningen utarbetade under början av 2026 ett utkast till förslag till byggnadsordning, och det skickades till berörda parter för kommentarer. Med hjälp av kommentarerna beredde arbetsgruppen ett förslag till byggnadsordning i enlighet med 19 § 2 mom. i bygglagen.

I enlighet med 19 § 2 mom. i bygglagen hölls förslaget till byggnadsordning framlagt på stadsmiljösektorns webbsidor under minst 30 dagar 1.6–3.7.2026. På webbsidorna informerades det om kommunmedlemmars och intressenters rätt att framställa anmärkningar.

Det begärdes utlåtanden om förslaget av grannkommunerna, Tillstånds- och tillsynsverket och Nylands förbund.

Tillstånds- och tillsynsverket gav ett utlåtande om förslaget. Två privatpersoner framställde anmärkningar mot förslaget.

Utifrån utlåtandet och anmärkningarna utarbetades en rapport om växelverkan, och förslaget till byggnadsordning ändrades till vissa delar efter att det varit framlagt. Ändringarna framgår av motiveringarna och rapporten om växelverkan.

Tidigare behandling av förslaget

Stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektions förslag till ändring av byggnadsordningen

Vid sitt sammanträde 10.9.2026 godkände stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion förslaget med följande två ändringar och skickade det för behandling i stadsmiljönämnden:

1) I 15 § (Materialval) läggs till två nya meningar på följande sätt:

Efter meningen ”Vid byggandet ska material vilkas hållbarhet, underhåll, reparationer och avlägsnande det finns lång erfarenhet av eller tillförlitliga uppgifter av annat slag om användas.” läggs till följande meningar: "Materialen som används ska dokumenteras i byggskedet och i samband med renoveringar så att den information som hänför sig till renoveringen av byggnaden och återanvändningen och återvinningen av byggnadsdelar förblir tillgänglig. Man ska sträva efter att planera byggnader och konstruktioner så att byggnadsdelarna kan användas på nytt i samband med rivningen.”

2) I 21 § (Hur gårdsplaner ska anläggas) får 1 och 2 mom. följande lydelse:

”En gårdsplan ska anläggas på ett sådant sätt att den kan användas i enlighet med ändamålet med tomten och blir trivsam. Den del av gårdsplanen som inte bebyggs eller används som passager eller för parkering ska bevaras i naturligt tillstånd om inte växter behöver planteras för att säkerställa tomtens trivsel eller användbarhet eller ett tillräckligt växttäcke. I så fall ska varierande växtarter som är lämpliga för tillväxtförhållandena, den lokala naturen och kulturmiljön planteras.

Då en byggnad uppförs, därmed jämförbart byggande sker, en byggnad utvidgas eller det utrymme som räknas till våningsytan utökas ska den befintliga gårdsplanen göras användbarare och trivsammare, till exempel på så sätt att bilplatsområden delas upp, planteringar som är lämpliga för tomten och omgivningen och växtlighet som fördröjer vatten och skapar skugga iståndsätts och läggs till, rörelsehinder avlägsnas eller konstruktioner som gör gårdsplanen användbarare byggs i för miljön lämpliga material. Då gårdsplanen ändras ska inte bara de boende på tomten utan också rågrannarna beaktas.

Innehållet i 21 § 1 och 2 mom. som föreslagits sektionen och som ändringarna gällde hade följande lydelse:

”En gårdsplan ska anläggas på ett sådant sätt att den kan användas i enlighet med ändamålet med tomten och blir trivsam. Den del av gårdsplanen som inte bebyggs eller används som passager eller för parkering ska bevaras i naturligt tillstånd om inte kvalitetsnivån måste höjas med tanke på tomtens trivsel eller användbarhet eller för att säkerställa ett tillräckligt växttäcke. I så fall ska varierande växtarter som är lämpliga för tillväxtförhållandena på platsen och kulturmiljön användas.

Då en byggnad uppförs, därmed jämförbart byggande sker, en byggnad utvidgas eller det utrymme som räknas till våningsytan utökas ska den befintliga gårdsplanen göras användbarare och trivsammare, till exempel på så sätt att bilplatsområden delas upp, planteringar som är lämpliga för tomten och omgivningen iståndsätts och läggs till, rörelsehinder avlägsnas eller konstruktioner som gör gårdsplanen användbarare byggs i för miljön lämpliga material. Då gårdsplanen ändras ska inte bara de boende på tomten utan också rågrannarna beaktas.”

I fråga om 21 § stämmer stadsstyrelsens förslag överens med miljö- och tillståndssektionens framställning. I fråga om 15 § stämmer förslaget för det mesta överens med miljö- och tillståndssektionens framställning, men den exakta ordalydelsen avviker från den. I förslaget betonas att bestämmelsen är en rekommendation så att den inte är motstridig med kraven om en förteckning över byggprodukter i 38 § i bygglagen.

Stadsmiljönämndens framställning till stadsstyrelsen

Stadsmiljönämnden behandlade förslaget till ändring av byggnadsordningen vid sitt sammanträde 22.9.2026 och skickade det till stadsstyrelsen för behandling.

Nämnden godkände enhälligt motförslaget enligt vilket bristen på aktuell information om byggnadsmaterial som kan tas tillvara i objekt som ska rivas gör återvinningen av byggnadsmaterial väsentligt svårare. Nämnden begärde att Helsingfors följer upp hur återvunnet byggnadsmaterial används igen i Helsingfors och utreder om de nuvarande systemen räcker till för att dela aktuell information. Nämnden ansåg att det är viktigt att när utredningen om rivningsmaterial blir rättsligt bindande strävar Helsingfors efter att vara föregångare i att materialen verkligen återanvänds effektivt.

Nämndens motförslag gällde inte den egentliga byggnadsordningen, så innehållet i bilaga 1 stämmer överens med sektionens framställning.

Stadgearbetsgrupp

Stadgearbetsgruppen konstaterade vid sitt sammanträde 14.9.2026 att förslaget till byggnadsordning är stadgetekniskt oproblematiskt. Stadgearbetsgruppen observerade att beteckningen ”huoltomies” använts i 13 § och termerna ”säännös” och ”määräys” använts i motiveringarna. Förslaget har redigerats enligt stadgearbetsgruppens observationer.

Ärenden som är anhängiga

Ärenden som är anhängiga när byggnadsordningen träder i kraft avgörs enligt föreskrifterna i den byggnadsordning som har varit i kraft när ansökan om tillstånd blivit anhängig.

Godkännande och ikraftträdande av byggnadsordning

Enligt 19 § i bygglagen godkänns byggnadsordningen av kommunfullmäktige.

Enligt 23 § i bygglagen träder en byggnadsordning i kraft när beslutet om godkännande har vunnit laga kraft. Information om ikraftträdandet ska ges i enlighet med 108 § i kommunallagen.

Enligt 24 § i bygglagen kan det i ett beslut om godkännande av en byggnadsordning bestämmas att beslutet ska verkställas innan det har vunnit laga kraft.

Det är motiverat att de ansökningar om tillstånd som varit anhängiga vid byggnadstillsynstjänsterna när ändringen av byggnadsordningen trätt i kraft avgörs enligt föreskrifterna i den byggnadsordning som varit i kraft när ansökan om tillstånd blivit anhängig. Det är motiverat att detta föreskrivs om i stadsfullmäktiges beslut.

Befogenheter

Enligt 19 § i bygglagen godkänns byggnadsordningen av kommunfullmäktige.

This decision was published on 28.10.2026

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Besvär ska anföras inom 30 dagar från delfåendet av beslutet.

Besvär ska inlämnas fysiskt eller per post till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. Besvär ska inlämnas elektroniskt till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag.

En kommunmedlem, en part eller en annan aktör som har besvärsrätt anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Dagen för delfåendet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna inlämnas första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Besvär får anföras på den grunden att

Besvärsmyndighet

Besvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens besöksadress är:

Förvaltningsdomstolen är öppen måndag–fredag kl. 8.00-16.15.

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn, postadress och andra kontaktuppgifter uppges. Till förvaltningsdomstolen ska på lämpligt sätt också ändringssökandens personbeteckning eller företags- och organisationsnummer lämnas. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Om någon uppgift senare ändras, ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringen medan besvären är anhängiga.

Besvären ska också innehålla uppgift om en elektronisk eller eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Inlämnande av besvär eller andra handlingar till förvaltningsdomstolens e-tjänst betraktas som uppgivande av e-tjänsten som processadress. Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

Till besvärsskriften ska fogas

Rättegångsavgift

Förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) för behandlingen av ärendet. Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.