Ryhmäaloite, RKP, alueellinen asumisstrategia ruotsinkielisille kehitysvammaisille

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp föreslår i sin motion att Helsingfors stad som en del av beredningen av boendestrategin för funktionshinderservicen utreder möjligheterna att tillsammans med de tvåspråkiga välfärdsområdena i Nyland ta fram en gemensam plan eller strategi för att utveckla boendet för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Motionen finns som bilaga 1.

Stadsstyrelsen anser att det inte är ändamålsenligt att välfärdsområdena i Nyland tar fram en gemensam boendestrategi. Utvecklingen av boendet för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning ska främjas som en del av den övergripande utvecklingen av boendet inom social-, hälsovårds- och räddningssektorns funktionshinderservice. I stället för en separat språkbaserad boendestrategi är det centralt att stärka det arbete som utförs genom befintliga planer, samarbetsavtal och nationella nätverk. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn ska säkerställa att de språkliga rättigheterna förverkligas på det praktiska planet i planeringen av tjänsterna, personalarrangemangen, kunddelaktigheten och uppföljningen av tjänsterna.

Helsingfors föreslår Egentliga Finlands välfärdsområde, som samordnar samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena, att en gemensam regional lägesbild av boendet för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och de därtill hörande tjänsterna tas fram inom ramen för de befintliga samarbetsstrukturer som avses i 39 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Lägesbilden tar hänsyn till dagens serviceutbud och kapacitet, köerna samt de nuvarande och kommande servicebehoven. Utifrån lägesbilden utarbetas en konkret regional verksamhetsplan med tidsplan och uppföljning för att trygga boendet och de därtill hörande tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Nationalspråksnämnderna samt serviceanvändarna och deras närstående involveras i beredningen. I det fortsatta arbetet beaktas rekommendationerna i social- och hälsovårdsministeriets färska utredning om genomförandet av svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.

Ordnande av funktionshinderservice vid Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor

Funktionshinderservicen känner endast igen en del av de brister som nämns i motionen. I och med social- och hälsovårdsreformen överfördes tjänster från Kårkulla samkommun, bland annat tre boendeenheter, till Helsingfors stad. Överföringen av tjänsterna har löpt bra. I fråga om tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning har en del problem upptäckts i vårdkedjorna för särskilt krävande stöd och i boende-, arbets- och dagverksamheten. Därför har funktionshinderservicen redan vidtagit åtgärder för att säkerställa ett jämlikt genomförande av de svenskspråkiga tjänsterna och en jämlik tillgång till dem. Även sektorns tvåspråkighetsplan bidrar till åtgärderna. Servicestrategin innehåller skrivningar om att genomföra tvåspråkighetsplanen.

Färdplan för boendet inom funktionshinderservicen och utveckling av funktionshinderservicen

Sektorns färdplan för boendet inom funktionshinderservicen blev färdig 2025. Färdplanen sträcker sig till 2040 och styr utvecklingen av boendeservicen för personer med funktionsnedsättning och förnyandet av produktionsstrukturen. Färdplanen främjar möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bo mer självständigt samtidigt som den beaktar förändringarna i omvärlden, såsom en ökning av klientantalet och en ökning av efterfrågan på särskilt krävande stöd och stöd dygnet runt samt att servicebehoven blir mångformigare. Färdplanens centrala åtgärder genomförs på både finska och svenska.

I åtgärderna i utvecklingsplanen för funktionshinderservicen ingår bland annat att göra servicestrukturen lättare, öka stöd- och gemenkapsboendet, utveckla multiprofessionella tjänster och digitala tjänster som ges i hemmet, ett mångsidigt stöd för boendet för barn och att utveckla boendeträningen.

För att trygga boendeservicen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning har det beslutats att Mellinsvägens grupphem, som blir färdigt 2027, blir en tvåspråkig boendeenhet för krävande stöd. Grupphemmets tjänster på båda nationalspråken tryggas bland annat genom anställning av svenskkunnig personal enligt klienternas behov. Dessutom utvecklas verksamheten vid sektorns nuvarande svenskspråkiga boendeenheter. En del av den svenskspråkiga boendeservicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning produceras som köpta tjänster. De språkliga rättigheterna har beaktats genom att krav på personalens svenskkunskaper vid boendeenheten har skrivits in i upphandlingsdokumenten.

Miljöministeriets utredning om boendet för personer med intellektuell funktionsnedsättning blev färdig efter färdplanen. Därför har utredningen inte direkt kunnat användas vid beredningen av färdplanen. Representanter för Helsingfors funktionshinderservice intervjuades dock för utredningen. Vid sektorns egna boendeenheter för personer med funktionsnedsättning finns redan klientråd på både finska och svenska, och de språkliga rättigheterna beaktas också i fortsättningen när klientdelaktigheten utvecklas.

Sektorns färdplan för boendet inom funktionshinderservicen presenterades för stadens funktionsrättsråd i maj 2026. Funktionsrättsrådet framförde ett önskemål att utvecklingen av boendet kopplas till rekommendationerna i miljöministeriets utredning. Färdplanen bearbetas kontinuerligt för att motsvara det rådande läget, och en stor del av utredningens rekommendationer beaktas i sektorns utvecklingsarbete sedan tidigare.

Samarbete med de tvåspråkiga välfärdsområdena och HUS och utarbetande av en gemensam boendestrategi

Bestämmelser om ett samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena, Helsingfors stad och HUS finns i 39 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). I samarbetsavtalet avtalas om arbetsfördelningen och samarbetet vid genomförandet av sådana social- och hälsovårdstjänster på svenska där det är nödvändigt för att se till att de språkliga rättigheterna tillgodoses utifrån hur krävande eller ovanlig uppgiften är eller hur stora kostnader den medför. Helsingfors stad säljer boendeservice och dag- och arbetsverksamhet till Västra Nylands, Östra Nylands och Vanda och Kervo välfärdsområden utifrån serviceavtal som fogats till samarbetsavtalet. Dessutom köper Helsingfors boende- och institutionsservice och dag- och arbetsverksamhet av andra välfärdsområden, i huvudsak Egentliga Finlands välfärdsområde.

Samarbetsavtalet samordnas av Egentliga Finlands välfärdsområde med stöd av en specialuppgift enligt 39 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Egentliga Finlands välfärdsområde driver också en nätverksgrupp för samarbetsavtalet. Gruppen behandlar samarbetsbehoven inom avtalet. Nätverksgruppen beslutade våren 2026 stärka samarbetet mellan avtalsparterna med servicespecifika arbetsgrupper, som inleder sitt arbete hösten 2026. En av arbetsgrupperna är arbetsgruppen för funktionshinderservice. Arbetsgrupperna sammanför experter från olika välfärdsområden för att utvärdera nuläget med de svenskspråkiga tjänsterna i sitt eget serviceområde, identifiera utvecklings- och samarbetsbehov och dela god praxis. Med hjälp av arbetsgrupperna kan det också uppstå nya serviceavtal som bygger på samarbetsavtalet.

Nätverksgruppen för samarbetsavtalet har upptäckt att avtalsparterna allt oftare strävar efter att producera sina tjänster själva i stället för att köpa tjänster, bland annat av kostnadsskäl och eftersom de strävar efter att erbjuda klienterna boendeservice så nära hemorten som möjligt. Olika nätverk diskuterar samarbetet mellan områdena, men möjligheten att utarbeta en gemensam boendestrategi har inte lyfts fram i diskussionerna. I preliminära förfrågningar som sektorn gjort har en gemensam strategi med andra områden inte heller ansetts vara ändamålsenlig.

Sektorn har redan nu ett tätt samarbete med de tvåspråkiga välfärdsområdena i Nyland. Utvecklingen av samarbetet i befintliga nätverk har mer effekt än utarbetandet av en separat strategi. Helsingfors verkar aktivt i nätverksgruppen för samarbetsavtalet, som samordnas av Egentliga Finlands välfärdsområde, och i de nygrundade arbetsgrupper som lyder under nätverksgruppen. Helsingfors deltar dessutom i ett nätverk för de tvåspråkiga välfärdsområdena som samordnas av Västra Nylands välfärdsområde. Nätverkets verksamhet grundar sig på Västra Nylands lagstadgade specialuppgift att stödja utvecklingen av svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster i hela landet (33 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård). Inom sektorn och det nationella samarbetet beaktas också rekommendationerna i social- och hälsovårdsministeriets färska utredning om genomförandet av svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster.

Involvering av nationalspråksnämnden

Helsingfors stads nationalspråksnämnd har bekantat sig med gruppmotionen vid sitt sammanträde 10.6.2026. Nationalspråksnämnden antecknade ärendet och framförde som sin kommentar att den utredning som föreslås i motionen är värd att understöda. Nationalspråksnämnden har i sin årsberättelse 2025 noterat brister i den svenskspråkiga funktionshinderservicen.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 12 § 2 mom. i förvaltningsstadgan besvaras en gruppmotion av stadsstyrelsen. Svaret behandlas i stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts. I övrigt tillämpas på gruppmotioner det som i 11 § i samma kapitel är föreskrivet om fullmäktigemotioner.

This decision was published on 04.11.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen