Valtuustoaloite, rintasyövän seulonnan laajentaminen 46–74-vuotiaisiin

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Hilkka Ahde och 30 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden utvidgar screeningen av bröstcancer till 46–74-åringar. Motionen finns som bilaga 1.

Screening av bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancern hos kvinnor i Finland och i de övriga västländerna. Cirka 5 000 nya bröstcancerfall konstateras i Finland årligen. Ungefär två tredjedelar av alla bröstcancerfall hos kvinnor i screeningsålder konstateras i screeningen. Dödligheten i bröstcancer var 22 procent mindre hos kvinnor som kallades in till screening åren 1992–2003 än i en situation utan screening. Dödligheten hos dem som deltog i screeningen var 28 procent mindre. Screeningens inverkan på dödligheten i bröstcancer har undersökts också senare på 2000-talet, och resultatet har inte ändrats.

Enligt uppgifterna från Finlands Cancerregister är det med tanke på kostnaderna effektivare att utvidga åldersgruppen för screeningen särskilt till yngre eller till såväl yngre som äldre åldersgrupper än att följa den nuvarande screeningsstrategin. En expertgrupp för bröstcancerscreening rekommenderar att åldersgruppen utvidgas gradvis och att utvidgningen inleds med 46- och 48-åringar. Också den nationella cancerstrategin för 2026–2035 rekommenderar att screeningarna utvidgas. Det har satts upp som mål för screeningarna att det tydligt fastställs vilken aktör som ansvarar för den strategiska planeringen, bedömningen av effektiviteten samt utvecklingen i framtiden.

Med stöd av 23 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) har stadsrådet utfärdat en förordning om screening (339/2011). I 2 § i förordningen föreskrivs om nationella screeningar. Enligt paragrafen ska bröstcancerscreening erbjudas kvinnor i åldern 50–69 år födda 1947 eller därefter med 20–26 månaders intervaller. De åldersgrupper som tas upp i motionen, alltså kvinnor i åldern 70–74 år och 46–49 år, omfattas för närvarande inte av den lagstadgade screeningen. Hittills har inga ändringar gjorts i förordningen.

I alla välfärdsområden i Nyland och i Helsingfors stad ordnas mammografiscreening av bröstcancer för 50–69-åringar med två (2) års intervaller i enlighet med förordningen om screening. Det finns ingen kännedom om att något av välfärdsområdena i Finland skulle avvika från åldersgränserna i förordningen.

Antalet kvinnor i screeningens målgrupp i de föreslagna åldersgrupperna 46–49 år och 70–74 år är i Helsingfors cirka 19 000 kvinnor (läget vid årsskiftet 2024/2025, Helsingfors stads stadsfaktatjänster). Med en screeningsaktivitet på 70 % skulle det årliga antalet screeningsmammografier då uppgå till cirka 13 000. Kostnaderna skulle uppgå till cirka 430 000 euro om året. Avtalet med Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektorns nuvarande serviceproducent gäller för alla lagstadgade åldersgrupper till och med 31.12.2027. I avtalet ingår en två års option för 2028–2029. Någon utvidgning av åldersgrupperna för screening har inte beaktats i avtalet.

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har konstaterat i sitt utlåtande att social-, hälsovårds- och räddningssektorn följer de lagstadgade förpliktelserna och håller sig till dem, men konstaterar att rekommendationerna från sakkunniggruppen för bröstcancer och EU-rekommendationerna talar för en omedelbar utvidgning av screeningen. Nämnden föreslår att Helsingfors inte väntar på att ändringar i förordningen träder i kraft, utan börjar utreda om det är möjligt att gradvis utvidga screeningarna till 46–74-åringar.

Stadsstyrelsen konstaterar i enlighet med nämnden att möjligheterna att gradvis utvidga screeningarna till 46–74-åringar kan utredas innan en ändring i förordningen träder i kraft. Stadsstyrelsen tar dock upp att utvidgningen av screeningarna har budgetkonsekvenser som staden inte har förberett sig för, och att nationell finansiering för ändamålet saknas.

Bedömning av konsekvenserna för hälsa och välbefinnande

Genom cancerscreeningar kan också andra fördelar förutom den minskande inverkan på dödligheten nås. Ett välplanerat och välorganiserat screeningsprogram ökar jämlikheten mellan medborgarna och minskar ojämlikheten mellan olika områden. Ett korrekt negativt testresultat ger en känsla av säkerhet och minskar oron. Andra fördelar med screeningarna är till exempel att patienternas lidande minskar med hjälp av botande vård, bröstbevarande kirurgi och minskat behov av adjuvant behandling. Genom att i tidig fas vårda cancerfall sparas dessutom samhällets resurser eftersom patienternas vårdtid är kortare och vården mindre belastande än vid vården av framskriden cancer.

Utöver fördelarna medför screeningen av bröstcancer också nackdelar. En av fem kvinnor som regelbundet deltar i screeningen hänvisas minst en gång till fortsatta undersökningar utan grund. I screeningen konstateras dessutom små tumörer i tidig fas, som inte alla skulle ha orsakat symtom under patientens livstid.

Befogenheter och utlåtanden

Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

This decision was published on 18.06.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen