Valtuustoaloite, donitsitalousmallin käyttöönottaminen Helsingissä

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ersättaren Riina Bhatia och 27 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors följer andra europeiska huvudstäders exempel och börjar utarbeta ett munkekonomiskt stadsporträtt som den första staden i Finland. 

Munkekonomi (Doughnut Economics) utvecklad av ekonomen Kate Raworth erbjuder en referensram för granskning av en hållbar välfärd. Modellen förenar tryggandet av en social grund för människor och respekten för planetens ekologiska gränser. Ett munkekonomiskt stadsporträtt är en beskrivning av stadens nuläge. I porträttet granskas stadens förmåga att skapa förutsättningar för social hållbarhet samtidigt som staden verkar inom planetens ekologiska gränser. Stadsporträttet utgår från metoder och indikatorer utvecklade av Doughnut Economics Action Lab.

Helsingfors gör hållbarhetsarbete och bedömer det på många sätt. Helsingfors stad fastställer i stadsstrategin 2025–2029 att den ”fortsätter arbetet enligt FN:s mål för hållbar utveckling och rapporteringen om det.” Staden har publicerat en lokal utvärdering av hållbar utveckling (VLR, Voluntary Local Review) vartannat år sedan 2019. Stadskansliet svarar för denna utvärdering som en del av beredningen, uppställningen och uppföljningen av stadens strategiska mål. I måluppställningen i enlighet med stadsstrategin och budgeten behandlas olika synvinklar som ingår även i munkmodellen.

Dessutom har stadens sektorer egna hållbarhetsprogram och verksamhetsmodeller: Stadsmiljösektorns principer Kestävä kaupunkiympäristö (Hållbar stadsmiljö) styr sektorns all verksamhet mot en aktiv positiv inställning till naturen, minskning av utsläpp och ökning av antalet kolsänkor, ökning av invånares välfärd och likvärdighet, främjande av hållbar mobilitet, värnande av kulturmiljöer och stadens särdrag samt livscykeltänkande och resurssmarthet. I principerna och i Helsingfors lokala utvärdering av hållbar utveckling har en strävan att hålla sig inom de planetära gränserna i stadens verksamhet identifierats vara viktig. Referensramen för munkekonomin har genomförts med tillämpning i arbetet för hållbar stadsmiljö. Modellen användes eftersom det identifierades ett behov av att definiera hållbarhet på ett sådant sätt att hållbarhetsåtgärdernas effekt och betydelse som en faktor i samhället träder fram. I arbetet konstaterades att det skulle vara mer ändamålsenligt att genomföra en mer noggrann hållbarhetsanalys i enlighet med munkekonomin på stadsnivå, även om stadsmiljösektorns inverkan på hållbarheten är betydande. Dessutom har exempelvis social-, hälsovårds- och räddningssektorn sitt eget program för hållbar utveckling, och kultur- och fritidssektorn har sina egna webbsidor om miljöledning. I stadsmiljösektorns klimatenhet har man i samarbete med städerna Köpenhamn, Oslo och Stockholm utvecklat ett arbetssätt för styrning av ledarskapet som tar hänsyn till planetära gränser.

I vårt arbete med att främja hälsa och välfärd utgår vi från världshälsoorganisationen WHO:s verksamhetsmodell One Health, som betonar sambandet mellan människors, djurs och miljöns hälsa och välfärd. Modellen stöder målen för hållbar utveckling genom att ta itu med utmaningar inom hälsa och välfärd samt främja välfärden hos befolkningen och ekosystemen. Verksamhetsmodellen är starkt kopplad till tillvägagångssättet om planetär välfärd, där man granskar effekterna av mänsklig verksamhet på hela jordens välfärd och välfärdsekonomin. Syftet med verksamhetsmodellen är att främja välfärden hos nuvarande och framtida generationer. 

Innehållet i stadsporträttet kommer huvudsakligen att beaktas som en del av utvecklingsarbetet kring den lokala utvärderingen av hållbar utveckling: nästa lokala utvärdering publiceras sommaren 2027 och datainsamlingsprocessen för utvärderingen inleds hösten 2026. Många av stadsporträttets indikatorer och funktioner är förenliga med de utvärderingar av hållbar utveckling som staden tidigare har publicerat. Enligt Doughnut Economics Action Lab är modellen dessutom flexibel och avsedd att stödja det aktuella områdets eller kommunens eget hållbarhetsarbete, och stadsporträttsmodellen syftar inte till att vara exakt jämförbar med andra stadsporträttsområden. Ett stadsporträtt skulle ge en mer detaljerad bild av Helsingfors roll när det gäller globala utmaningar, såsom minskningen av växthusutsläppen och näringsämnen.  

Helsingfors mål och indikatorer samt genomförda åtgärder beskrivs och visualiseras, i tillämpliga delar, i enlighet med de fyra linserna i stadsporträttsmodellen för munkekonomin, som en del av Helsingfors nästa utvärdering av hållbar utveckling som ska publiceras år 2027. Samtidigt identifieras kunskapsluckor och utvecklingsbehov, särskilt i de globala linserna, där man granskar effekterna av Helsingfors konsumtion, upphandlingar och övriga verksamhet utanför stadens gränser.

Motionssvaret har beretts i samarbete med stadens sektorsövergripande SDG-arbetsgrupp.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

Detta beslut publicerades 28.10.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen