Perusopetusyksikön muutos, ruotsinkielinen perusopetus, Hoplaxskolan, Sockenbacka-enheten -toimipaikan lakkauttaminen

Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning beslutar att från och med 1.8.2027 avstå från Hoplaxskolans verksamhetsställe i Sockenbacka.

Den svenska servicehelheten har under de senaste åren sett över behovet av skolor och daghem i västra Helsingfors. Som resultat av denna granskning föreslås att svenska servicehelheten, för att samordna resurserna och trygga en långsiktigt hållbar verksamhet i området, avstår från enheten i Sockenbacka. 

I det västra stordistriktet anordnas undervisning på svenska i Hoplaxskolan. Skolan är en enhetlig grundskola som omfattar årskurserna 1–9 med undervisning på fem olika verksamhetsställen, varav två är belägna i Munksnäs (årskurserna 1–5 och 6–9) och de övriga i Sockenbacka (1–2), Haga (1–5) och Kårböle (1–5). Förskoleundervisning i västra stordistriktet anordnas i Haga, Kårböle och Munksnäs.  

Hoplaxskolans verksamhetsställe i Sockenbacka är belägen på Kånalavägen 13. För tillfället deltar 7 elever i undervisningen på detta verksamhetsställe. Samtliga elever går i årskurs 2.  

Hoplaxskolan är en grundskola med ett enhetligt elevupptagningsområde. För att trygga serviceutvecklingen i området har en renovering och ombyggnad vid två av Hoplaxskolans verksamhetsställen pågått. Den slutförda renoveringen av Hoplaxskolans verksamhetsställen i Haga och Munksnäs medför att trygga, hälsosamma och tillräckliga lokaler finns till förfogande, vilket skapar goda förutsättningar för verksamheten och tillgodoser servicebehovet inom området.  

Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning behandlade i samband med sitt möte 9.12.2025 (§51) förslaget om att avstå från verksamhetsstället i Sockebacka, och beslöt att återremittera ärendet för ny beredning med utgångspunkt att det även framöver finns ett svenskspråkigt verksamhetsställe i Sockenbacka eller i dess direkta närhet. Sektionen förutsatte att den fortsatta beredningen utgår från att en kvartersskola med årskurserna 1 och 2 verkar antingen i nuvarande fastighet, samlokaliserad med en finskspråkig skola eller andra lämpliga utrymmen i området.  

Sektionen förutsatte även att frågan om lämpliga lokaler utreds i samråd med finska sidan inom fostran och utbildningssektorn och stadsmiljösektorn, att närskoleprincipen analyseras tydligare och att elever, vårdnadshavare och personal hörs innan ärendet återupptas till behandling. 

Den preliminära utredningen gällande ovan nämnda alternativ presenterades för sektionen i samband med dess möte 22.9.2026.

De alternativ som i enlighet med sektionens uppmaning utreddes var följande:  

1. Sockenbackas nuvarande fastighet på Kånalavägen grundrenoveras för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen.

2. Sockenbackas första- och andraklassare placeras i anslutning till Konalan ala-asteen koulu i Sockenbacka distrikt. (Konalan ala-asteen koulu på grund av att det är den enda enhet i området med utrymmen de kan avstå från.)

3. Sockenbackas lokaler avstås från och de berörda eleverna antas till Hoplaxskolans andra enheter.

I det följande presenteras för- och nackdelar för respektive alternativ

Alternativ 1: Sockenbackas nuvarande fastighet på Kånalavägen grundrenoveras för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen

I alternativ 1 fortsätter Hoplaxskolans verksamhet i Sockenbacka i de nuvarande lokalerna. Ur kommuninvånarnas perspektiv innebär alternativet att servicen i området förblir oförändrad och att en svenskspråkig skolenhet fortsättningsvis finns kvar i Sockenbacka. Alternativet innebär samtidigt utmaningar när det gäller lokalernas lämplighet, den pedagogiska kontinuiteten och säkerheten (Bilaga 1).

Pedagogiska aspekter

En fördel är att en svenskspråkig skolenhet finns kvar i Sockenbacka distrikt. Det skapar kontinuitet i den svenskspråkiga servicen i området.

Samtidigt tillgodoser de nuvarande lokalerna i Sockenbacka inte verksamhetens pedagogiska behov på ett ändamålsenligt sätt. Alternativet ger därför inte samma pedagogiska fördelar som en centralisering av de svenskspråkiga tjänsterna skulle möjliggöra.

Den enhetliga lärstigen från daghem och förskoleundervisning till nybörjarundervisning och vidare till årskurs 3 förblir dessutom splittrad. Det begränsar möjligheterna att skapa en sammanhängande pedagogisk helhet och kontinuitet mellan de olika stegen i barnets lärstig.

Välmående- och säkerhetsaspekter

Ur kommuninvånarnas synvinkel är kontinuiteten en fördel, eftersom servicen förblir oförändrad och den svenskspråkiga skolenheten finns kvar i området.

Samtidigt finns säkerhetsutmaningar kopplade till undervisningsarrangemangen och övervakningen av barnen. De nuvarande lokalernas begränsningar påverkar därmed inte enbart de pedagogiska förutsättningarna utan också möjligheterna att organisera verksamheten på ett tryggt och ändamålsenligt sätt.

För att alternativet ska kunna genomföras skulle lokalerna behöva renoveras för Hoplaxskolan, trots att de berörda eleverna skulle få plats i skolans övriga lokaler. Byggnaden befinner sig dessutom i slutet av sin livscykel. De ekonomiska och hållbarhetsrelaterade konsekvenserna behandlas närmare senare i denna beredning.

Alternativ två: Sockenbackas första- och andraklassare placeras i anslutning till Konalan ala-asteen koulu i Sockenbacka distrikt

I alternativ 2 flyttas verksamheten från de nuvarande lokalerna i Sockenbacka till lokaler vid Konalan ala-aste. Lokalerna ligger nära den nuvarande enheten och är lämpade för grundläggande utbildning. En svenskspråkig skolenhet skulle därmed fortsättningsvis finnas kvar i Sockenbacka distrikt. Även detta alternativ innebär dock pedagogiska, språkliga och säkerhetsrelaterade utmaningar (Bilaga 1).

Pedagogiska aspekter

En tydlig fördel är att lokalerna vid Konalan ala-aste är lämpade för grundläggande utbildning. Eftersom de ligger nära den nuvarande enheten kan den svenskspråkiga skolverksamheten samtidigt finnas kvar i området.

Alternativet innebär ändå inte samma pedagogiska fördelar som en centralisering av de svenskspråkiga tjänsterna skulle möjliggöra. Den enhetliga lärstigen från daghem och förskoleundervisning till nybörjarundervisning och vidare till årskurs 3 förblir splittrad, vilket begränsar möjligheterna att skapa en sammanhängande pedagogisk helhet.

En särskild aspekt i detta alternativ är den språkliga lärmiljön. De svenskspråkiga eleverna skulle utgöra en liten språklig minoritet i den större skolgemenskapen. Det kan innebära att finska i högre grad används under raster och annan fri tid. Möjligheterna att skapa en sammanhängande svenskspråkig miljö under hela skoldagen blir därmed mer begränsade.

Välmående- och säkerhetsaspekter

Närheten till den nuvarande Sockenbacka-enheten innebär att verksamheten kan fortsätta i samma område.  

Samtidigt finns säkerhetsutmaningar kopplade till undervisningsarrangemangen och övervakningen av barnen. Att de svenskspråkiga eleverna är en liten grupp inom en större finskspråkig helhet behöver också beaktas ur gemenskaps- och välmåendeperspektiv, eftersom den språkliga miljön under skoldagen har betydelse för elevernas möjligheter att använda svenska också utanför undervisningen.

Alternativet innebär dessutom att ytterligare lokaler tas i bruk för Hoplaxskolan, trots att de berörda eleverna skulle få plats i skolans övriga lokaler. De ekonomiska och hållbarhetsrelaterade konsekvenserna behandlas närmare senare i denna beredning.

Alternativ tre: Sockenbackas lokaler avstås från och de berörda eleverna antas till Hoplaxskolans andra enheter

Förslaget om att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka utgår från en bedömning av pedagogiska fördelar samt säkerhets- och väl måendeaspekter. Den enhetliga lärstigen för barn och elever i området stärks, eftersom färre övergångar och byten av enhet behövs. I bedömningen konstateras även att barnens sociala nätverk breddas och att barnens individuella stödbehov bättre kan beaktas. Undervisningen kan genomföras tryggt och enhetligt inom hela Hoplaxskolans område.  

Förändringen möjliggör en omfördelning av resurser till pedagogisk verksamhet. Genom förändringen får eleverna tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler i alla ämnen, vilket förbättrar lärandeupplevelsen. Även eftermiddagsverksamheten får bättre tillgång till nödvändiga lokaler, och tjänsteproduktionen blir mer stabil. Elevernas rätt till undervisning och vägledning enligt läroplanen stärks, och förutsättningarna att ordna stödformer och stödåtgärder för lärandet förbättras. Genom förändringen blir elevvården mer tillgänglig för barnen, då skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog regelbundet finns på plats. Det erbjuds även större möjligheter att delta i aktiviteter som främjar gemenskap, såsom kulturbesök (Bilaga 1).

Pedagogiska- , välmående- och säkerhetsaspekter

Den grundläggande utbildningen bygger på principen om att var och en har rätt att växa till sin fulla potential som människa och samhällsmedlem. I detta behöver eleven uppmuntran och individuellt stöd. Eleven behöver känna sig hörd och uppskattad i skolgemenskapen, samt känna att hen får stöd för sitt lärande och välbefinnande. Lika viktigt är också erfarenheten av delaktighet och av att tillsammans bidra till det gemensamma arbetet och välbefinnandet. Varje elev har rätt till god undervisning och att lyckas i skolarbetet. Serviceplaneringen på stadsnivå skall basera sig på hållbara ekonomiska lösningar så att resurser kan riktas till den pedagogiska verksamheten, och därmed bidra till en kvalitativ verksamhet på alla verksamhetsställen.

Välmående

Målet för verksamheten inom fostran och utbildning är att ge eleverna verktyg och förutsättningar att klara sig i samhället. De sociala färdigheterna är viktiga för framtiden, men också viktiga för trivseln, motivationen och inlärningen under skoltiden. Genom en mer enhetlig lärstig med färre enhetsbyten stöds kontinuiteten i lärandet och i stödet därtill, och de sociala relationerna stärks, både med tanke på skolkamrater som skolpersonal. En enhet med mer resurser ger eleverna större möjligheter att delta i gemenskapshöjande aktiviteter, till exempel uppträdanden, kulturbesök och kamratstödjande verksamhet. Genom att ordna naturliga mötesplatser för eleverna att träffas får de möjligheter att utvidga sitt sociala nätverk.

Eleverna får också bättre tillgång till elevvårdens tjänster som främjar välmående och stöder lärande och skolgången. I Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 framhävs barns och ungas välmående och vikten av att arbeta branschövergripande för att främja, förebygga och tidigt ingripa för att hindra problem från att uppstå eller förvärras. Vid verksamhetsstället i Sockenbacka har eleverna inte dagligen tillgång till elevvårdspersonal såsom skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog.

Pedagogiska aspekter

Enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen har eleven varje skoldag rätt till läroplansenlig undervisning och till en trygg lärmiljö. Läraren bör följa med och främja elevernas lärande, arbete och välbefinnande. Läraren behöver också upptäcka eventuella svårigheter i god tid samt handleda och stöda eleverna.

I enlighet med läroplanen bör skolans personal samarbeta och fördela arbetet för att kunna bidra till att målen för undervisning och fostran ska uppnås likvärdigt för alla elever. Samarbete behövs i synnerhet vid planering och genomförande av helhetsskapande undervisning, vid bedömning och stöd för lärande samt inom elevvården. I en större enhet kan detta samarbete förverkligas vilket möjliggör genomförandet av likvärdig läroplansenlig undervisning för hela årskullen inom området.

För närvarande undervisas eleverna vid verksamhetsstället i Sockenbacka av en behörig lärare. Detta har inte alltid varit fallet, och under tidigare år har rekryteringen till verksamhetsstället visat sig vara utmanande. Erfarenheten visar, att lärare ofta söker sig till verksamhetsställen där de kan tillhöra ett kollegium och arbeta i lärarteam, detta bland annat för att lärarna då kan dela på arbetsuppgifter och stödja varandra, både med tanke på pedagogik och välmående.

Vid verksamhetsstället i Sockenbacka är elevernas tillgång till undervisning av en behörig lärare totalt beroende av en person, och ansvaret för alla delar av inlärning och välmående ligger för hela skoldagens del odelat på denna lärare. Arbetet i Sockenbackaenhetens enda sammansatta klass är ur lärarens synvinkel utmanande. I praktiken behöver läraren undervisa mer än undervisningsskyldigheten kräver för att eleverna ska få undervisning i enlighet med timfördelningen.

Verksamheten inom grundläggande utbildning bygger på principen om att i ett tidigt skede identifiera elevens behov av stöd, lägga in de stödinsatser eleven behöver samt ha förebyggande verksamhet. I en större enhet stärks förutsättningarna att ordna olika stödformer enligt reformen för stöd för lärande.

Enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen har alla elever har rätt till gruppspecifika stödformer. De gruppspecifika stödåtgärderna ska förverkligas systematiskt och flexibelt med beaktande av elevernas och undervisningsgruppernas behov av stöd. Stödformer som ges av en speciallärare behöver planeras in flexibelt för att tillgodose plötsliga och förändrade stödbehov. I och med att specialläraren arbetar vid flera enheter och besöker Sockenbackaenheten en gång i veckan, är det utmanande att planera och förverkliga stödet enligt de krav som läroplanen ställer.

När verksamheterna är samlade i samma byggnad, eller i nära anslutning till varandra, blir undervisningen mer lättillgänglig för eleverna, vilket minskar behovet av transporter och ger bättre tillgång till skolans samlade resurser. Detta gäller framförallt ämnen såsom svenska som andraspråk, undervisning i egen religion och hemspråksundervisning.

Säkerhetsaspekter

En lärare har pedagogiskt ansvar och övervakningsansvar under lektionerna, skollunchen, rasterna samt under övergångssituationer. I enlighet med läroplan och övriga styrande dokument bör läraren kunna ingripa vid olika situationer, föra fostrande samtal samt vid behov kontakta vårdnadshavare. Lärarens pedagogiska ansvar samt övervakningsansvar kan inte delas med en skolgångshandledare.

I de situationer en vikarie behövs finns ingen sådan vid verksamhetsstället, utan vikarien måste brådskande förflyttas från ett annat verksamhetsställe eller separat rekryteras. Den inbyggda stabiliteten som en större enhet har, saknas.

Även med tanke på anordnandet av eftermiddagsverksamhet har Sockenbackaenheten visat sig vara utmanande. Enhetens litenhet medför även här att den inbyggda stabiliteten i en större enhet saknas. Vidare saknar eftermiddagsverksamheten periodvis ändamålsenliga utrymmen, då samma utrymmen under en del av dagen skulle behövas såväl för undervisning som till eftermiddagsverksamhet. I en större enhet får eftermiddagsverksamheten bättre tillgång till de utrymmen de behöver, och serviceproduktionen stabiliseras genom att samma fördelar en större enhet erbjuder även gagnar denna verksamhet.

Lärmiljöer bör enligt läroplanen för den grundläggande utbildningen i Helsingfors, vara pedagogiska, kvalitativa och stå för en hållbar utveckling. Verksamhetsstället i Sockenbacka saknar ändamålsenliga och ljudisolerade utrymmen för speciallärare, elevvårdspersonal, skolhälsovården och skolans administration. Avsaknaden av pedagogiskt ändamålsenliga undervisningsutrymmen kan även i vissa fall utföra en säkerhetsrisk. De ekonomiska och hållbarhetsrelaterade konsekvenserna behandlas närmare senare i denna beredning.

Befolkningsprognos och övrig serviceutveckling i området

Befolkningsutvecklingen inom det västra området har i denna beredning beaktats på lång sikt för perioden 2025–2040. Enligt den senaste befolkningsprognosen utfärdad 2026 i Helsingforsregionens öppna statistikbas minskar antalet svenskspråkigt registrerade barn i åldern 7–11 från 368 till 240 i Hoplaxskolans elevupptagningsområde under prognosperioden (bilaga 1). Ett minskande antal barn i ovan nämnda ålderskategori kan under prognosperioden ses i distrikten Sockenbacka, Kårböle, Haga och Munksnäs. Läsåret 2026-2027 finns 382 elever i årskurserna 1-5 vid Hoplaxsskolans verksamhetsställen. Då dessa elevantal och prognoser jämförs med den sammanlagda kapaciteten för de byggnader Hoplaxskolan verkar i kan det konstateras att nuvarande och de under prognosperioden förväntade eleverna får utrymme i skolans lokaler, även i det fall man avstår från enheten i Sockenbacka (bilaga 1).  

Prognosen för hela staden och för Helsingforsregionen utgår för de svenskspråkigas del inte från fruktsamhetstalen för enbart mödrar med svenska som modersmål, utan också för mödrar med annat modersmål vars barn registreras med svenska som modersmål. Stadsförnyelsen i olika delområden beaktas i befolkningsprognosen genom att räkna en lika stor andel svenskspråkiga som redan bor i området till nybyggda bostadsbestånd.

Prognostiseringen av det framtida servicebehovet grundar sig på aktuell information om stadens befolkningsutveckling och de lokaler som finns till förfogande, samt deras skick. Den svenska servicehelheten inom sektorn för fostran och utbildning följer systematiskt på områdes och stadsnivå upp behovet av fostrans- och utbildningstjänster. Servicenätet granskas och utvecklas med målsättningen att verksamheten kan förverkligas såväl kvalitativt, ändamålsenligt som kostnadseffektivt.

Alternativens ekonomiska effekter

I det material som utnyttjades i den delaktiggörande process som föregick beredning av ärendet ingår även en granskning av de ekonomiska aspekterna av de olika alternativen (bilaga1).  

Kostnaderna i form av hyra, undervisningspersonal, måltider och städning vore i Hoplaxskolans Sockenbacka-enhet i de olika alternativen beräknat med nuvarande elevantal i enlighet med beräkningarna i bilaga 1:  

I nuläget är motsvarande kostnader per år per elev i Sockenbacka-enheten 29 685 €.

Summorna ovan kan jämföras med motsvarande medelkostnad inom svenskspråkig grundläggande utbildning i Helsingfors, vilken är 9378 € per år per elev.  

Att avstå från Hoplaxskolans Sockenbacka-enhet medför enligt räkne-exemplet ovan en inbesparing på ca 20 000 € per år per elev, då kostnaden per elev per år då skulle bli den samma som den ovan nämnda medelkostnaden inom svenskspråkig grundläggande utbildning. Att avstå från enheten är således det enda alternativ som är förenligt med Helsingfors stads ekonomiska hållbarhetsprincip.  

Enligt 3 a § (11.3.2022/163) och 6 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) ska barnets bästa i första hand beaktas vid planering och anordnande av samt beslutsfattande om grundläggande utbildning. Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 säkerställs att bedömning av konsekvenserna för barn införs i hela staden, och att varje beslut inom fostrans- och utbildningssektorn ska grunda sig på en helhetsbedömning av hur beslutet påverkar barnens vardag, lärande och välbefinnande.

I denna beredning har en barnkonsekvensanalys (bilaga 2) gjorts, där barns, vårdnadshavares, personals och direktionens synpunkter har beaktats.

Inom den svenska servicehelheten beaktas elevernas enhetliga lärstig från förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen. Enligt Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 säkerställs att varje skola i Helsingfors är en bra och högklassig närskola, där eleverna erbjuds högklassig och mångsidig undervisning samt det stöd varje elev behöver. Enligt stadsstrategin bör det säkerställas att varje skola har lokaler som stöder lärandet.

Som en del av beredningen har en utredning genomförts för att bedöma vilka konsekvenser ett eventuellt beslut att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka skulle medföra för skolvägens längd och restid för de elever som berörs av förändringen. De barn som är bosatta i Sockenbacka distrikt och står i beråd att inleda årskurs 1 läsåret 2027-2028 har för närvarande en placering i Haga förskola eller Malmgårds förskola. Enligt mätningar utförda med HRT:s Reseplanerare understiger restiden med kollektivtrafik 30 minuter från elevernas hemadresser till den närmaste enheten inom Hoplaxskolan. Skolvägens längd mätt som promenadavstånd är i genomsnitt 2,4 km. Samtidigt framgår det att samtliga elevers skolväg överstiger 2 km oavsett val av verksamhetsställe, vilket innebär att eleverna är berättigade till HRT:s resekort som stöd för skolresan.  

Skolresan för elever i Helsingfors stads grundskolor förverkligas i enlighet med 7 kap. 32 § i lagen om grundläggande utbildning. Elever i Helsingfors stads grundskolor får understöd för sina skolresor enligt de principer som utbildningsnämnden har slagit fast vid sitt möte 30.1.2007 § 13.

Befolkningsprognosen för svenskspråkigt registrerade barn i åldern 7–11 år visar en minskning i Hoplaxskolans elevupptagningsområde under åren 2025-2040. Detta kräver framförhållning med tanke på planeringen av lokal- och servicenätverket. De trygga, hälsosamma och tillräckliga lokaler som finns till förfogande skapar goda förutsättningar för verksamhet och tillgodoser servicebehovet inom området, även vid ett beslut om att avstå från verksamheten i Sockenbacka. Vid ett dylikt beslut antas eleverna till ett närliggande verksamhetsställe. Eleverna antas enligt de principer för antagning av elever till de svenska grundskolorna i Helsingfors som slagits fast av svenska sektionen på mötet 4.11.2025 (§ 38). Avståndet mellan verksamhetsstället i Sockenbacka (Kånalavägen 13) i förhållande till övriga verksamhetsställen är 3,3 km till verksamhetsstället i Kårböle (Sorolavägen 2), 3,3 km till verksamhetsstället i Haga (Stormyrvägen 22) och 4,5 km till verksamhetsstället i Munksnäs (Locklaisvägen 9). De pedagogiska, lokal- och personalrelaterade fördelarna som beskrivits ovan uppväger enligt föredragande den konsekvens beslutet att avstå från verksamhetsstället i Sockenbacka skulle ha på skolvägen för berörda elever. 

I den barnkonsekvensanalys som ingår i denna beredning har även konsekvenserna för närservicen, den svenskspråkiga gemenskapen samt sociala, kulturella och ekologiska aspekter bedömts. Dessa har vägts mot förutsättningarna att trygga högklassig undervisning, stöd för lärandet och en enhetlig lärstig. Föredraganden bedömer sammantaget att de pedagogiska fördelarna väger tyngre än de negativa konsekvenser som identifierats. Skolvägens trygghet och en trygg övergång behöver samtidigt säkerställas.

Delaktiggörande och annan gemensam beredning

Processen för delaktiggörande genomfördes under hösten 2026 som en del av den fortsatta beredningen (bilaga 3). En webbenkät öppnades den 29 september. Eleverna vid verksamhetsstället i Sockenbacka hördes den 6 oktober inom ramen för barnkonsekvensanalysen. Ett tillfälle för vårdnadshavare och invånare hölls den 7 oktober med tre deltagare varav en av dem var Hoplaxskolans direktionsordförande. Hoplaxskolans direktion behandlade förslaget den 6 oktober och lämnade in sitt utlåtande 15.10 (bilaga 4).  

I elevhörandet uppskattade eleverna den lilla elevgruppen, möjligheten att leka med alla, närheten till vuxna och stödet i skolarbetet. Samtidigt framkom att samvaron med samma kamrater ibland leder till konflikter och att eleverna saknar äldre och yngre skolkamrater. Vissa delar av skolmiljön upplevdes som otrygga. Många beskrev den nuvarande skolvägen som kort, medan flera uppgav att de sannolikt kommer att åka buss följande läsår. Besöken som eleverna under sin tid i Sockenbacka-enheten har gjort till skolans andra verksamhetsställen har av eleverna upplevts som positiva.

Vid tillfället för vårdnadshavare och invånare framfördes synpunkter om skolvägens längd och trygghet, närskoleprincipen, svensk service i området, elevprognoserna samt alternativa lösningar och förslagets pedagogiska och ekonomiska grunder. Deltagarna efterfrågade även en tydlig redovisning av hur synpunkterna beaktas och alternativen vägs mot varandra. Beredningen av ärendet har gjorts med detta i åtanke.  

Vårdnadshavare, invånare och andra berörda gavs även möjlighet att framföra synpunkter genom en webbenkät. Svaren berörde samma huvudteman som invånartillfället, med särskild betoning på de yngsta elevernas situation och barnets bästa. Även elevprognosernas tillförlitlighet och den faktiska helhetsekonomin betonades. Synpunkterna har utgjort underlag för den fortsatta beredningen och barnkonsekvensanalysen.

Direktionen betonade i sitt utlåtande den 15 oktober 2026 att hållbarhetsbedömningen inte enbart ska utgå från ekonomiska aspekter, utan även omfatta sociala, kulturella och ekologiska aspekter. Direktionen såg samlokalisering med en finskspråkig skola som ett sätt att tillgodose önskemålen om närservice, men bedömde samtidigt att alternativet att avstå från Sockenbackaenheten har de största pedagogiska och ekonomiska fördelarna. Vid en eventuell nedläggning framhölls behovet av fortsatt uppmärksamhet på skolvägens trygghet. Direktionen efterlyste beslut vid sektionens möte med hänvisning till den utdragna processens belastning på familjernas och personalens välmående.

Personalen har hörts och personalens perspektiv har beaktats i beredningen. Helsingfors stad har i sin personalstrategi förbundit sig till att trygga fastanställning för ordinarie personal. Vid förändringar i servicenätet beaktas de anställdas önskemål gällande placering av personal. För Sockenbacka-enhetens enda lärare ordnades ett personligt hörande 1.10.2026.

Sammanfattning:

Föredraganden konstaterar att processen har präglats av dialog och delaktighet, i enlighet med stadens mål att säkerställa barnets bästa och en jämlik tillgång till högklassig utbildning i hela staden. Beslutsförslaget grundar sig på en samlad bedömning av de pedagogiska, lokalmässiga, personalrelaterade och ekonomiska förutsättningarna samt på den genomförda barnkonsekvensanalysen. Syftet med beslutet är att säkerställa att resurser i högre grad kan riktas till den pedagogiska kärnverksamheten och till trygga och funktionella lärmiljöer för barnen.

Enligt förvaltningsstadgan kap 15 § 2 är det svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning som beslutar, för sin egen språkgrupps del, om verksamhetsställen för skolor och läroanstalter och om verksamhetsställen i fråga om förskoleundervisning.