Valtuustoaloite, lapsiperheiden kotipalvelun kohdentamisen parantaminen
Ledamoten Riku Nieminens motion om att bättre rikta hemservicen för barnfamiljer
Beslut
Stadsfullmäktige betraktade motionen som slutbehandlad.
Beslutet stämmer överens med förslaget.
Ledamoten Riku Nieminen och 24 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden utreder hur hemservicen för barnfamiljer i Helsingfors kan riktas mer effektivt till de föräldrar som behöver den, har en belastande livssituation och inte vågar eller kan be om hjälp samt hur rädslan för att be om hjälp kan lindras. Motionen finns som bilaga 1.
Enligt Helsingfors stadsstrategi stöder staden familjer branschövergripande genom satsningar på tidigt och övergripande stöd. Tidigt, förebyggande och klientorienterat stöd förebygger behovet av dyrare och tyngre sistahandstjänster, vilket även konstateras i social-, hälsovårds- och räddningssektorns servicestrategi.
Staden erbjuder hemservice för barnfamiljer som stöd för föräldraskapet och vardagen. Stödet kan beviljas utifrån nedsatt funktionsförmåga eller en särskild familje- eller livssituation. Alla familjer i behov av hjälp anlitar emellertid inte servicen, och användningsgraden varierar från ett område till ett annat.
Klientförhållanden hos hemservicen
Klienterna i hemservicen för barnfamiljer är rätt jämnt fördelade mellan de sju (7) familjecenterområdena i Helsingfors, men lokala skillnader syns i servicebehovet.
I välfärds- och hälsovårdstjänsterna för barnfamiljer har man velat stärka det multiprofessionella och tidiga stödet för barnfamiljer. För att främja detta mål inrättades en ny enhet för hemservice och socialhandledning för barnfamiljer, som inledde sin verksamhet 1.9.2024. Den nya enheten har som mål att arbeta i multiprofessionella team i familjecenterområdena och erbjuda barnfamiljer tidiga och helhetsbetonade socialvårdstjänster. I multiprofessionella team kommer socialhandledarnas och hemservicens familjearbetares kunnande bättre till sin rätt. Teamsammansättningen möjliggör även ett smidigt samarbete inom de socialvårdstjänster som erbjuder tidigt stöd. Socialhandledarna har en viktig roll i familjecentrens verksamhet och samarbetet med rådgivningsbyrån, vilken bidrar till att familjer som behöver hemservice söker sig till servicen i rättan tid.
Tillgång till servicen
Familjerna remitteras till hemservicen för barnfamiljer via socialhandledningen eller andra socialvårdstjänster eller styrs dit när en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården eller en annan anmälningspliktig person tar kontakt i enlighet med 35 § i socialvårdslagen (1301/2014).
Särskilt vid rådgivningsbyråerna är tröskeln låg för att uppmana klienter att kontakta hemservicen för barnfamiljer exempelvis i systemet Maisa om det visar sig på mottagningen att föräldrarna lider av belastning. Klienterna har möjligheten att själva ringa socialrådgivningen, kontakta socialvården och meddela att de behöver hjälp eller ansöka om hemservice i Maisa.
På webbplatsen Helsingfors för barnfamiljer kan man läsa om kriterierna för hemservicen, alltså när man kan få service och på vilka grunder man kan ansöka, exempelvis på grund av att man har svårt att orka, en särskild livssituation eller belastning i vardagen. Kommunikationen har förbättrats och kontaktuppgifterna och ansökningslänkarna lyfts tydligt fram. Det finns klar och lättillgänglig information om vad som ingår i servicen och på vilka grunder den beviljas. På så sätt kan familjer söka hjälp med låg tröskel utan att vara rädda för att stämplas.
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden beslutade 10.12.2024 (§ 269) att klientavgifterna inom hemservicen för barnfamiljer skulle avskaffas 1.2.2025. Beslutet baserade sig på Helsingfors stadsstrategi samt på barnstrategin, där vikten av tidigt stöd för barnfamiljer betonades. Syftet med avgiftsfriheten var att stärka det tidiga stödet i enlighet med strategin och möjliggöra mer individuella serviceperioder och större flexibilitet, exempelvis så att inställda besök skulle kunna ersättas.
Målet var att familjerna skulle kunna få det stöd de behöver oberoende av betalningsförmåga och krafter närhelst de enligt socialvårdslagen har rätt till servicen på grund av nedsatt funktionsförmåga eller en särskild familje- eller livssituation. Staden har kunnat erbjuda klart mer hemservice än tidigare. År 2025 anlitades servicen av 2 086 klienter, och antalet besök var 39 479. År 2024 var klienterna 1 746 och besöken 25 735.
Projektet Vanhemmuuden vahvistajat
Stadsstrategin identifierar ökande ojämlikhet som en global megatrend och ser Helsingfors som en central aktör då denna utveckling ska stävjas. Fokus i förebyggandet av segregation ligger framför allt på att barn och unga ska må bättre. Där beaktas exempelvis att familjer med invandrarbakgrund löper större risk för utslagning än majoritetsbefolkningen. Servicebehovet hos barn har ofta ett samband med ojämlikhet mellan olika områden.
Åren 2026–2027 genomför Helsingfors projektet Vanhemmuuden vahvistajat (”Stärkt föräldraskap”), som stöder målen i stadsstrategin. Det främsta syftet med det delvis ESF+-finansierade projektet är att se till att familjer med invandrarbakgrund och andra familjer i sårbar ställning får stöd som motsvarar deras behov vid rätt tidpunkt inom servicen på basnivå. Det förutsätter att de familjer som inte tar del av tjänsterna identifieras i de universella tjänsterna, som rådgivningsbyrån, och styrs till en lämplig form av tidigt stöd.
På lång sikt är målet att i allt högre grad flytta fokus i social- och hälsovårdstjänsterna till förebyggande och tidigt stöd så att stöd för föräldraskapet är systematiskt tillgängligt i alla tjänster och kan skräddarsys utifrån behoven hos olika klientgrupper på barnens olika utvecklingsstadier.
Åtgärderna i projektet kan delas in i två helheter som kompletterar varandra: utveckling av servicestrukturen och beskrivning av klientarbetet. Utvecklingen av servicestrukturen går ut på att göra det tidiga stödet mer lättillgängligt särskilt för familjer med invandrarbakgrund med hjälp av samverkan mellan olika aktörer, psykoedukation i grupp och kamratgruppsverksamhet. Klientarbetet utvecklas genom att stödet för föräldraskap efter skilsmässa samt funktionshinderservicens stödtjänster för föräldrar till barn med särskilda behov stärks med särskilt fokus på att förbättra servicehandledningen för invandrarfamiljer.
Slutsatser
De åtgärder som redan vidtagits har gjort tjänsterna mer lättillgängliga särskilt för familjer i sårbar ställning. Helsingfors stad har utvecklat hemservicen för barnfamiljer så att den är betydligt bättre riktad och mer lättillgänglig än förr. Servicen har varit avgiftsfri för alla klienter sedan 1.2.2025, och kommunikationen på webbplatsen Helsingfors för barnfamiljer har förtydligats.
Samarbetet med rådgivningsbyråerna bedrivs på områdesnivå och görs ännu mer systematiskt med hjälp av gemensam praxis. Dessutom riktar det pågående projektet Vanhemmuuden vahvistajat stöd särskilt till familjer med invandrarbakgrund och kompletterar därmed servicesystemets förmåga att svara mot familjernas mångahanda behov.
Bedömning av konsekvenserna för hälsa och välbefinnande samt för barn
Genom att investera i barnfamiljers välbefinnande och stöd för föräldraskapet skapar man grunden för ett sunt och välmående samhälle i framtiden. Förebyggande åtgärder minskar de kostnader som uppstår på lång sikt när familjers stödbehov inte identifieras eller reaktionen på behovet kommer för sent.
I enlighet med Helsingfors stadsstrategi tillhandahåller hemservicen för barnfamiljer ett målmedvetet och tidsbegränsat stöd i rätt tid. Stödet motsvarar familjens individuella behov och stärker dess krafter och funktionsförmåga i vardagen. Det finns en risk för att föräldrar är rädda för att stämplas eller för att någon ska göra en barnskyddsanmälan och därför inte tar emot förebyggande stöd i tid. Då ökar familjens belastning och problemen hinner bli värre innan familjen får tillgång till tjänsterna, vilket skadar både barnens utveckling och hela familjens välbefinnande.
Befogenheter och utlåtanden
Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden har gett ett utlåtande i ärendet. Förslaget stämmer överens med utlåtandet.
Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.
Stadsfullmäktige 27.05.2026 § 171
Beslut
Stadsfullmäktige bordlade ärendet.
Föredragande
Upplysningar
Jan Ihatsu, stadssekreterare
telefon: 09 310 36276, jan.ihatsu@hel.fi
Kaupunginhallitus 18.05.2026 § 378
Päätös
Kaupunginhallitus esitti kaupunginvaltuustolle seuraavaa:
Kaupunginvaltuusto katsoo aloitteen loppuun käsitellyksi.
11.05.2026 Pöydälle
14.04.2026 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Jan Ihatsu, kaupunginsihteeri
puhelin: 09 310 36276, jan.ihatsu@hel.fi
Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta 28.04.2026 § 112
Lausunto
Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta antoi kaupunginhallitukselle seuraavan lausunnon valtuutettu Riku Niemisen ja 24 muun valtuutetun valtuustoaloitteesta koskien lapsiperheiden kotipalvelun kohdentamisen parantamista:
”Aloitteessa esitetään, että Helsinki selvittäisi, miten lapsiperheiden kotipalvelua voitaisiin kohdentaa tehokkaammin kuormittavassa elämäntilanteessa oleville vanhemmille, jotka eivät tällä hetkellä uskalla tai osaa pyytää apua. Tavoitteena on varmistaa, että erityisesti vastasyntyneiden vanhemmat ja muut jaksamisestaan huolissaan olevat perheet saisivat tarvitsemansa tuen ajoissa ilman pelkoa lastensuojeluilmoituksesta ja löytää keinoja lieventää avun pyytämiseen liittyvää epäluuloa ja pelkoa eri kaupunginosissa.
Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta toteaa, että valtuustoaloite on ajankohtainen. Helsingin kaupunkistrategian mukaisesti perheitä tuetaan monialaisesti panostamalla varhaiseen ja laaja-alaiseen tukeen. Varhaisen vaiheen ennaltaehkäisevä ja asiakaslähtöisesti järjestetty tuki ehkäisevät kalliimpien, viimesijaisten ja raskaampien palveluiden tarvetta, kuten sosiaali-, terveys- ja pelastustoimialan palvelustrategiassa todetaan.
Lapsiperheiden kotipalvelua tarjotaan vanhemmuuden ja arjen sujumisen tueksi ja sitä on mahdollista saada alentuneen toimintakyvyn tai erityisen perhe- tai elämäntilanteen perusteella. Kaikki apua tarvitsevat perheet eivät kuitenkaan hakeudu palvelun piiriin, ja palvelun käytössä on havaittavissa alueellisia eroja.
Kotipalvelun asiakkuudet
Lapsiperheiden kotipalvelun asiakasmäärät jakautuvat melko tasaisesti Helsingin seitsemälle (7) perhekeskusalueelle, mutta alueelliset erot näkyvät palvelutarpeissa.
Lapsiperheiden hyvinvointi- ja terveyspalveluissa on haluttu vahvistaa monialaista, varhaista tukea lapsiperheille. Tämän tavoitteen edistämiseksi perustettiin uusi lapsiperheiden kotipalvelun ja sosiaaliohjauksen yksikkö, joka aloitti toimintansa 1.9.2024. Uuden yksikön tavoitteena on toimia monialaisissa tiimeissä perhekeskusalueilla ja tarjota varhaisen vaiheen sosiaalihuollon palveluja lapsiperheille kokonaisvaltaisesti. Monialaisissa tiimeissä voidaan hyödyntää sosiaaliohjaajien ja kotipalvelun perhetyöntekijöiden osaamista laajemmin sekä tehdä ketterämpää yhteistyötä varhaisen tuen sosiaalipalveluissa. Sosiaaliohjaajilla on merkittävä rooli osana perhekeskusten toimintaa ja neuvolan kanssa tehtävää yhteistyötä, mikä osaltaan tukee kotipalvelun tarpeessa olevien perheiden ohjautumista oikea-aikaisesti palvelun piiriin.
Palvelun saavutettavuus
Perheet ohjautuvat lapsiperheiden kotipalveluun sosiaaliohjauksen tai muiden sosiaalipalveluiden kautta palvelulähetteellä, tai terveydenhuollon ammattilaisen tai muun ilmoitusvelvollisen tekemällä yhteydenotolla sosiaalihuoltolain (1301/2014) 35 §:n mukaisesti.
Erityisesti neuvolasta ohjataan matalalla kynnyksellä asiakkaita ottamaan yhteyttä lapsiperheiden kotipalveluun esimerkiksi Maisan kautta, kun vastaanotolla havaitaan vanhempien kuormittuneisuutta. Asiakkaalla on mahdollisuus itse soittaa sosiaalineuvontaan, täyttää "Tarvitsen apua" -yhteydenotto sosiaalihuoltoon tai tehdä kotipalveluhakemus Maisassa.
Lapsiperheiden Helsinki –sivustolla kerrotaan kotipalvelun kriteereistä, eli millaisissa tilanteissa palvelua voi saada ja millä perusteilla hakemus voidaan tehdä, esimerkiksi jaksamisen, erityisen elämäntilanteen tai arjen kuormituksen vuoksi. Viestintää on parannettu tuomalla yhteystiedot ja hakulinkit selkeästi esille sekä tarjoamalla selkeää ja helposti saavutettavaa tietoa palvelun sisällöstä ja myöntämisperusteista, jotta perheet voivat hakea matalan kynnyksen apua ilman leimaantumisen pelkoa.
Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta päätti 10.12.2024 § 269 lapsiperheiden kotipalvelujen asiakasmaksujen poistamisesta 1.2.2025 alkaen. Päätös perustui Helsingin kaupunkistrategiaan sekä lapsistrategiaan, joissa korostettiin varhaisen tuen merkitystä lapsiperheille. Maksuttomuudella pyrittiin vahvistamaan varhaista tukea strategian mukaisesti, mahdollistamaan yksilöllisempiä palvelujaksoja sekä joustavampaa toteutusta esimerkiksi peruutettujen käyntien korvaamisella. Tavoitteena oli, että perheet voivat saada tarvitsemansa tuen maksukyvystään tai omista voimavaroistaan riippumatta aina, kun heillä on sosiaalihuoltolain mukainen oikeus palveluun toimintakykyä alentavan syyn tai erityisen perhe- tai elämäntilanteen vuoksi. Kotipalvelua on voitu tarjota selvästi aikaisempaa enemmän. Vuonna 2025 palvelussa oli 2 086 asiakasta ja 39 479 käyntiä, kun vuonna 2024 asiakkaita oli 1 746 ja käyntejä 25 735.
Vanhemmuuden vahvistajat –hanke
Kaupunkistrategiassa tunnistetaan eriarvoistuminen globaalina megatrendinä ja Helsinki nähdään keskeisenä toimijana tämän kehityksen ratkaisemisessa. Segregaation ehkäisyn painopisteenä on erityisesti lasten ja nuorten hyvinvoinnin parantaminen, ja siinä huomioituna esimerkiksi maahanmuuttajataustaisissa perheissä korkeamman syrjäytymisriskin esiintyvyys suhteessa valtaväestöön. Lasten palvelutarpeet kytkeytyvät usein alueelliseen eriytymiseen.
Helsingissä toteutetaan vuosina 2026–2027 Vanhemmuuden vahvistajat -hanke, joka tukee kaupunkistrategian tavoitteita. ESR+ -osarahoitteisen hankkeen päätavoitteena on varmistaa, että maahanmuuttajataustaiset ja muut haavoittuvassa asemassa olevat perheet saavat oikea-aikaista ja tarpeenmukaista tukea perustason palveluissa. Tämä edellyttää, että palvelujen ulkopuolelle jäävät perheet tunnistetaan universaaleissa palveluissa, kuten neuvolassa, ja ohjataan heille sopivan varhaisen tuen piiriin.
Pitkällä aikavälillä tavoitteena on siirtää sosiaali- ja terveyspalvelujen painopistettä entistä vahvemmin ennaltaehkäisevään ja varhaiseen tukeen siten, että vanhemmuuden tuki on systemaattisesti saatavilla kaikissa palveluissa ja sitä voidaan räätälöidä eri asiakasryhmien sekä lapsen kehitysvaiheiden tarpeisiin.
Hankkeen toimenpiteet jakautuvat kahteen toisiaan täydentävään kokonaisuuteen: palvelurakenteen kehittämiseen ja asiakastyön mallintamiseen. Palvelurakenteen kehittämisessä parannetaan varhaisen tuen saavutettavuutta erityisesti maahanmuuttajataustaisten perheiden osalta hyödyntämällä yhteisövaikuttavuutta, ryhmämuotoista psykoedukaatiota ja vertaisryhmätoimintaa. Asiakastyön kehittämisessä puolestaan vahvistetaan eron jälkeisen vanhemmuuden tukea sekä erityislasten vanhempien tukipalveluja vammaispalveluissa, kiinnittäen erityistä huomiota maahanmuuttajaperheiden palveluohjauksen parantamiseen.
Johtopäätökset
Sosiaali-, terveys- ja pelastuslautakunta toteaa, että jo toteutetut toimenpiteet ovat parantaneet palvelujen saavutettavuutta erityisesti haavoittuvassa asemassa oleville perheille. Helsingin kaupunki on kehittänyt lapsiperheiden kotipalvelun kohdentamista ja saatavuutta merkittävästi. Palvelu on ollut maksutonta kaikille asiakkaille 1.2.2025 alkaen, ja viestintää on selkeytetty Lapsiperheiden Helsinki -sivustolla.
Yhteistyötä neuvoloiden kanssa tehdään alueellisesti ja sen systemaattisuutta vahvistetaan edelleen yhtenäisillä toimintakäytännöillä. Lisäksi käynnissä oleva Vanhemmuuden vahvistajat -hanke kohdentaa tukea erityisesti maahanmuuttajataustaisille perheille, täydentäen näin palvelujärjestelmän kykyä vastata perheiden moninaisiin tarpeisiin.
Terveys- ja hyvinvointivaikutusten sekä lapsivaikutusten arviointi
Investoimalla lapsiperheiden hyvinvointiin ja vanhemmuuden tukemiseen luodaan perustaa terveelle ja hyvinvoivalle yhteiskunnalle tulevaisuudessa. Ennaltaehkäisevät toimenpiteet vähentävät pitkän aikavälin kustannuksia, joita syntyy, kun perheiden tuen tarve jää tunnistamatta tai siihen reagoidaan liian myöhään.
Helsingin kaupunkistrategian mukaisesti lapsiperheiden kotipalvelun tuki toteutetaan oikea-aikaisena, suunnitelmallisena ja määräaikaisena palveluna, joka vastaa perheen yksilöllisiin tarpeisiin sekä vahvistaa perheen voimavaroja ja toimintakykyä arjessa. Riskinä on, että vanhemmat saattavat pelätä leimautumista tai lastensuojeluilmoitusta, mikä estää ennaltaehkäisevän tuen vastaanottamisen ajoissa. Tällöin perheen kuormitus kasvaa ja ongelmat ehtivät pahentua ennen palveluiden piiriin pääsyä, mikä heikentää sekä lasten kehitystä että koko perheen hyvinvointia."
14.04.2026 Pöydälle
Esittelijä
Lisätiedot
Terhi Pippuri, perhepalvelujen johtaja
puhelin: 09 310 46012, terhi.pippuri@hel.fi
Emilia Hokkanen, lapsiperheiden kotipalvelun ja sosiaaliohjauksen päällikkö
puhelin: 09 310 34230, emilia.hokkanen@hel.fi
Detta beslut publicerades 18.06.2026
FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING
Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.
Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen