Stadsfullmäktige betraktar motionen som slutbehandlad.

Ledamoten Maria Aarnilinna och 27 andra ledamöter föreslår i sin motion att staden direkt frågar lärarna i stadens skolor i vilken omfattning tryckta läromedel används i den grundläggande utbildningen i olika läroämnen och hur stor brist det råder på läroböcker och digitala material i skolorna enligt lärarnas erfarenhet. Motionen finns som bilaga 1.

Till rektorerna för stadens finska grundskolor (86 skolor) skickades 5.12.2025 en enkät (bilaga 2) om användning av läromedel och läroboksituationen. Fram till 9.12.2025 hade det kommit in 74 svar. Kartläggningen gjordes via rektorerna eftersom läroanstaltens rektor och lärare skaffar läromedlen efter en gemensam diskussion. Lärarna är pedagogiska experter och väljer materialet för varje läroämne bland de tillgängliga alternativen i enlighet med målen eller utarbetar det själva. Rektorn svarar för helheten. I helheten syns fördelningen mellan tryckta och digitala läromedel.

Av de rektorer som svarade bedömde 78 procent att det borde finnas fler läroböcker. Rektorerna önskar sig fler läroböcker i omgivningslära, engelska, livsåskådningskunskap och finska språket och litteraturen. Enligt deras erfarenhet handlar det om att det inte finns separata övningsböcker i alla ämnen. Eleverna kan alltså ha många kompendier, eller de läser uppgifterna i det digitala materialet och svarar i ett separat häfte. Kartläggningens resultat finns i bilaga 3.

Eftersom enkäten besvarades av 74 finska skolor av 86 (86,0 %) och det i den geografiska fördelningen eller skoltypen (årskurserna 1–6, sammanhållen grundskola, årskurserna 7–9, specialskola) inte syns någon klar snedvridning är det motiverat att anta att svaren väl representerar hela den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Även den svenska grundläggande utbildningens situation kommer att utredas.

Stadsstyrelsen uppmanar fostrans- och utbildningssektorn att så snart som möjligt göra en motsvarande kartläggning av lärobokssituationen inom den svenska grundläggande utbildningen. Målet är att få en klar bild av även de svenska skolornas situation för att eventuella brister och behovet att åtgärda dem ska kunna bedömas på ett ändamålsenligt sätt. Kartläggningen föreläggs fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion. Stadsstyrelsen betonar att dylika viktiga utredningar i fortsättningen alltid bör göras på såväl finska som svenska.

I specialskolor används färdiga läromedel bara i några ämnen eftersom det i de flesta ämnen inte finns läromedel som lämpar sig för dessa skolors behov. Detta förklarar delvis varför man inte når upp till 100 % i användningen av läroböcker i alla ämnen.

Enligt enkäten använder alla skolor tryckta läroböcker i finska språket och litteraturen, matematik, engelska, svenska, biologi och geografi. I övriga läsämnen används tryckta läroböcker i största delen av skolorna.

Digitala läromedel används i majoriteten av skolorna i undervisningen av nästan alla ämnen. Flest digitala läromedel används i undervisningen i finska språket och litteraturen och i engelska.

Anslaget för grundskolornas läroböcker har höjts för år 2026. I budgeten för 2026 ökas anslaget för grundskolornas läroböcker med 1,5 miljoner euro. Av denna ökning utgör 1,0 miljoner euro en helhetsökning av sektorns anslag och 0,5 miljoner euro en omallokering inom sektorns budget från IKT-anskaffningar till läroböcker. Staden kommer att följa upp hur mängden tryckt material ökar. Det kalkylerade läromedelsanslaget per elev följs upp på stadsnivå. Staden följer skolvis upp hur det belopp som används för tryckta läromedel ökar. Stadsstyrelsen omfattar nämndens ståndpunkt och föreslår att sektorn utreder hur utvecklingen av lärobokssituationen i Helsingforsskolorna kan följas upp.

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.