Hankesuunnitelma, Kulosaaren metrosillan tuenta ja korjaus, liikenneliikelaitos

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Brändö metrobro måste byggas om och armeras för att ett gott skick på brons konstruktioner samt metrons trafiksäkerhet ska kunna säkerställas. Bron är i nöjaktigt skick och har stöttats mot Brändö gatubro. Metrobron kan inte längre stöttas mot den bredvidliggande gatubron när gatubron förnyas ungefär år 2028. Metrobron byggs om och armeringarna förnyas för att brons livslängd ska kunna förlängas, och samtidigt görs det möjligt att förnya Brändö gatubro.

Projektet genomförs samtidigt som det sker ett avbrott i metrotrafiken på grund av att Tågvägens metrobro förnyas. Genom att genomföra projekt som gäller flera broar under samma trafikavbrott kan olägenheterna för passagerarna minskas.

Projektets strategiska koppling

I Helsingfors stadsstrategi 2025–2029 konstateras att Helsingfors trafiksystem i första hand stöder sig på kollektivtrafik och att kollektivtrafikens attraktionskraft utvecklas positivt. I stadsstrategin konstateras även att staden värnar om säkerheten genom att reagera med låg tröskel och förebyggande på fenomen och situationer som hotar säkerheten.

Projektet stöder dessa mål i stadsstrategin.

Enligt vad som konstateras i stadsstrategin ska byggplatserna förorsaka så få störningar som möjligt för helsingforsarna. De viktigaste sätten enligt stadsstrategin att minimera störningarna är periodisering av projekt som försvårar rörligheten, åtgärder för att påskynda arbeten, satsningar på trafikarrangemangens smidighet under byggtiden och incitament för att förbättra genomloppstiden.

Dessa mål i stadsstrategin har beaktats i planeringen av projektet och i hur projektet genomförs för att byggplatserna ska ge upphov till färre störningar.

Projektets utgångspunkter och mål

Brändö metrobro som ligger mellan Brändö och Fiskehamnen blev klar år 1973. Den är en 420 meter lång efterspänd vattendragsbro med lådsektioner. Bron har ett kontinuerligt brodäck och 12 brospann. Bron har varit i aktivt metrotrafiksbruk sedan 1982. På bron finns två metrospår, och bron löper över Norsörssundet som leder till Gammelstadsfjärden.

Bron har en pålad grundläggning av platsgjutna betongkonstruktioner. Det kontinuerliga brodäcket har lådsektioner och är efterspänt. I brokonstruktionen har den tyska förspänningsmetoden KA och flätade stålkablar av typen Sigma Oval utnyttjats. Den spanntyp som använts i bron har under 2010-talet konstaterats vara känslig för sprödbrott som orsakas av vätekorrosion. Detta gäller i synnerhet sådana spann vars skyddsinjektering inte har lyckats som väntat.

Bron byggdes om 2006–2008, då brons mittfäste förstärktes, brodäckets membranisolering förnyades och en vägg byggdes i mitten av däcket för att göra det lättare att förnya membranisoleringen ett spår åt gången. Under åren 2017 och 2018 förstärktes brokonstruktionerna för att garantera brons bärighet med beaktande av de ovannämnda riskkonstruktionerna. Då byggdes en stålstomme under bron. En utvidgad allmän inspektion av bron genomfördes år 2024 och en specialinspektion år 2025.

Vid de senaste inspektionerna har Brändö metrobros membranisoleringar konstaterats vara i dåligt skick, och aktiva vattenläckage har konstaterats i bron. Om membranisoleringen inte repareras, beräknas brons driftstid vara 3–5 år.

Helsingfors stad har konstaterat att Brändö gatubro är i dåligt skick och meningen är att arbetena på att förnya gatubron ska inledas år 2028.

Natursynpunkter

Norr och nordost om bron finns Gammelstadsviken som är en ekologiskt betydelsefull marin undervattensmiljö av riksomfattande och lokalt intresse (EMMA och PEMMA). Områdets undervattensväxtlighet består av mångsidiga kärlväxter som är typiska för en frodig våtmark vid en åmynning. Området är betydelsefullt till sina fiskvärden och har rikligt med olika fiskarter.

Utredning av alternativa lösningar

I projektplaneringsfasen utreddes fyra olika alternativ:

• Alternativ 0, nuläge, inga ändringar genomförs
• Alternativ 1, bron byggs om och armeras
• Alternativ 1+, stålkonstruktionen under bron förstärks

• Alternativ 2, bron ersätts med en ny bro

När Brändö gatubro förnyas är det nödvändigt att ändra Brändö metrobros stödkonstruktioner för att metrotrafiken ska kunna fortsätta under den tid då Brändö gatubro rivs och byggs om. Dessutom skulle de skador i membranisoleringen och vattenskador som redan konstaterats innebära att brons skick försämras i accelererande takt om de inte åtgärdas. Därför är det inte möjligt att välja alternativ 0, alltså att inte vidta några åtgärder.

Som ett alternativ till reparationsåtgärderna enligt alternativ 1, som ingår i projektplanens omfattning, har det under planeringen bedömts om det är möjligt att förnya Brändö metrobro samtidigt med Tågvägens metrobro (alternativ 2). Den beredningstid som planeringen och byggandet av Brändö metrobro kräver gör det inte möjligt att förnya båda metrobroarna samtidigt. Dessutom skulle förnyandet av Brändö metrobro samtidigt med Tågvägens metrobro påverka byggsättet för Tågvägens metrobro eftersom området för Brändö metrobro behövs delvis för bygglogistiken vid förnyandet av Tågvägens metrobro.

Eftersom en separat vattentillståndsprocess, som den nya bron kräver, och de förberedande byggarbetena tar tid, borde planeringen av förnyandet av Brändö metrobro ha blivit färdig i slutet av 2023 för att staden skulle ha hunnit slutföra byggarbetena ovanför vattendraget enligt den tidsplan som trafikavbrottet för Tågvägen år 2027 förutsätter. Behovet av att förnya Tågvägens metrobro bekräftades först våren 2025, varefter planeringen har främjats i brådskande ordning på grund av en brist i brons bärighet. Staden förbereder sig på att förnya Brändö metrobro senast på 2040-talet.

Förutom ombyggnad och armering av bron (alternativ 1) enligt den aktuella projektplanen kommer staden i fortsättningen i ett separat projekt undersöka behovet av en åtgärd enligt alternativ 1+, där stålkonstruktionerna från 2017 under bron förstärks för att förlänga brons livslängd och hantera de risker som gäller konstruktionen. Under den särskilda planeringen eftersträvas en så lång livslängd för bron som möjligt. Armeringsbehovet, byggsättet, kostnaderna och konsekvenserna för brons livslängd preciseras under planeringen åren 2026 och 2027. En separat projektplan för armering av stålkonstruktionen föreläggs beslutsfattarna senare vid behov.

Mål

Projektets syfte är att säkerställa att utvidgningen och ökningen av skadorna på Brändö metrobro stoppas samt garantera att den armering som har en central betydelse för brons bärighet fungerar efter att de stöd som har fästs på Brändö gatubro rivs. Reparationerna förlänger brons livslängd. Staden förbereder sig på att förnya Brändö metrobro senast på 2040-talet.

Projektet för förnyande av Tågvägens metrobro skapar en sträng men klar tidsplan för förnyande av Brändö metrobro. Dessa begränsningar i tidsplanen beaktas och betonas i projektledningen och projektupphandlingarna. I projektet beaktas vattendraget nedanför bron och Brändö gatubro som ligger nära bron.

Genomförande av projektet

Projektet genomförs åren 2027 och 2028 utgående från att de arbetsfaser som påverkar metrotrafiken förläggs och samordnas till tidpunkten för trafikavbrottet under förnyandet av Tågvägens metrobro.

Genomförandet av projektet tar totalt cirka 14 månader.

Ombyggnaden av bron gäller främst mellanstöden, beläggnings- och ytstrukturerna, kantbalkerna, räckena, övergångskonstruktionerna, lagren, dräneringsanordningarna samt annan utrustning och apparatur. Membranisoleringen på brodäcket förnyas. Mellanstödens stadighet i sidled förbättras genom tilläggspålning och förstoring av brons fundament. Pålningen genomförs som borrade pålar i berget. Banans ytstruktur med ballastskikten, syllarna, rälsen samt annan utrustning och apparatur för metrobanan renoveras, repareras eller förnyas.

Under genomförandet av projektet utreds om det eventuellt är nödvändigt att ytterligare förstärka stödkonstruktionen från 2017 under metrobron.

Projektet inleds i början av 2027 genom att bygga en arbetsbro bredvid metrobron. Arbetsbron begränsar inte sjötrafiken på båtleden. För att projektet ska kunna genomföras behövs ett vattentillstånd för projektet. Ansökan om ett vattentillstånd är anhängig hos tillståndsmyndigheterna som en del av vattentillståndet för Brändö gatubro.

Metrobrons fundament har stötts i sidled mot gatubrons grunder och fundamenten ska stödjas diagonalt för att trafikeringen på bron ska kunna fortsätta när förnyandet av Brändö gatubro inleds år 2028. Stöden förutsätter pålning, som genomförs delvis på en flotte. Under pålningsarbetet effektiviseras övervakningen av Brändö gatubro för att undvika att arbetena skadar gatubron.

Vid ingången av trafikavbrottet inleds arbetena för reparation av däcket. Material för förnyande av Tågvägens metrobro lyfts upp via Brändö metrobro. Förnyandet av Brändö brodäck inleds i östra ändan av bron och fortskrider västerut efter lyftningarna för Tågvägens metrobro.

När avbrottet i metrotrafiken slutar rivs under våren 2028 de kassuner och den arbetsbro som byggts för stödarbetena för bron.

Ombyggnaden av Brändö metrobro och dess stödarbeten genomförs som en totalentreprenad. Projektets snäva tidsplan påverkade valet av entreprenadsform. Projektets entreprenör får en färdig tidsplan som innehåller sanktioner om tidsplanen inte håller.

Tidpunkten för projektet och sättet det genomförs på har samordnats stadsövergripande med hänsyn till övriga kända projekt som planerats och genomförs med betydande konsekvenser för trafiken. Även förutsättningarna för den av HRT ordnade kollektivtrafiken som ersätter metron har beaktats i periodiseringen av olika projekt och planeringen av arrangemangen kring undantagstrafiken under projektet för förnyelse av Tågvägens metrobro.

Konsekvenser för metrotrafiken

Reparationerna på brodäcket och en del av stödarbetena kan inte genomföras utan ett trafikavbrott, varför det är förnuftigt att förnya bron under trafikavbrottet för förnyandet av Tågvägens metrobro för att minimera olägenheterna för passagerarna.

För närvarande beräknas avbrottet i metrotrafiken bli sju månader långt. Fiskehamnens metrostation är stängd under avbrottet och dessutom cirka två månader före avbrottet och två månader efter det. Både före och efter avbrottet åker metrotågen förbi den stängda stationen utan att stanna. Det rör sig om ett av de viktigaste metroavsnitten med tanke på passagerarantalet, vilket betyder att projektets verkningar är exceptionellt omfattande.

Trafikavbrottet börjar i slutet av våren 2027 och tar slut i slutet av samma år. Under avbrottet trafikerar metron två avsnitt: västerifrån till Hagnäs och österifrån till Hertonäs. Turtätheten kommer att vara cirka fem minuter på båda avsnitten. HRT kommer att precisera metrons trafikeringsmodell allteftersom planeringen och beredningen av de projekt som genomförs under trafikavbrottet fortskrider.

Trafikeringsmöjligheterna på metrobanan och de begränsningar stadsstrukturen medför för omfattande ersättande trafik har beaktats i planeringen av trafikmodellen under metroavbrottet. Under samma trafikavbrott genomförs flera totalrenoverings- och förnyelseprojekt på banavsnittet mellan Hagnäs och Hertonäs, vilket påverkar avbrottets omfattning.

HRT planerar och anskaffar ersättande kollektivtrafik för metron. Metron ersätts med en busslinje som kommer att köra mellan Hagnäs och Hertonäs stationer under metroavbrottet. Bussen kör via Sörnäs strandväg och Österleden. Målet är att bussarna ska komma fram så obehindrat som möjligt och ha tillgång till bussfiler på hela sträckan.

Enligt den nuvarande planen kommer HRT även att öka turtätheten i den övriga busstrafiken mellan Hertonäs och Böle samt mellan östra Helsingfors och järnvägen (stambanan). Detta innebär ändringar i nuvarande linjer och turtäthet.

Spårvägsförbindelsen via Kronbroarna kommer att utnyttjas för att ersätta metron under avbrottet.

Konsekvenser för vägtrafik, gångtrafik, cykeltrafik och båttrafik

Projektet har inga konsekvenser för vägtrafiken, gångtrafiken eller cykeltrafiken. Båttrafiken kan under projektets gång passera under arbetsbron som byggs för att kunna genomföra projektet.

Samarbete med intressentgrupper

Kanslichefen har tillsatt en samarbetsgrupp med uppgift att på stadsnivå samordna konsekvenserna av förnyandet av Tågvägens metrobro och de projekt som genomförs parallellt samt att stärka parternas engagemang. Genom samarbetsgruppens verksamhet försöker staden med alla tillgängliga medel se till att den tid som behövs för metroavbrottet blir så kort som möjligt och konsekvenserna av trafikolägenheterna så små som möjligt i Fiskehamnen och i områdena mellan centrum och östra Helsingfors. I samarbetsgruppen ingår stadskansliet, HST, stadsmiljösektorn, HRT och stadstrafikbolaget.

Samarbetsgruppens arbete säkerställer att olika intressentgruppers perspektiv sammanjämkas i planeringen och genomförandet av förnyelseprojektet av Tågvägens metrobro och undantagsarrangemangen med anledning av avbrottet i metrotrafiken. Gruppens verksamhet stöder även en stadsövergripande och aktuell kommunikation och växelverkan med helsingforsarna och övriga parter. För att kommunikationsmålen säkert ska nås finns även en separat kommunikationsgrupp som lyder under samarbetsgruppen.

Projektkostnader

Kostnaderna för projektet har beräknats till totalt högst 14 000 000 euro exklusive mervärdesskatt i enlighet med projektplanen.

Projektets kostnadsnivå (enligt förslaget januari 2026) följs upp med hjälp av jordbyggnadskostnadsindex (2015 = 100, 1/2026 = 129,32).

Projektkostnaderna består av projektledning, planering, genomförande av broentreprenaden och separata upphandlingar. I projektets kostnadskalkyl ingår även en reservering på 28 procent för beställarens separata upphandlingar samt risker.

Under åren 2023–2025 har planeringskostnaderna uppgått till sammanlagt 500 000 euro. Kostnaderna för projektet beräknas bli 3 000 000 euro år 2026, 8 500 000 euro år 2027 och 2 010 000 euro år 2028.

I HST:s tioåriga investeringsprogram, som ingår i 2026 års budget, har totalt 6 800 000 euro reserverats för projektet åren 2026–2028. Anslagsbehoven 2027–2028 beaktas i beredningen av 2027 års budgetförslag.

Projektets effekter på driftsekonomin

Med 10–20 års avskrivningstid och linjära avskrivningar orsakar projektet årligen extra avskrivningskostnader på 1 400 000–700 000 euro.

Enligt HRT:s grundavtal kan staden fakturera HRT för 50 procent av avskrivningarna för investeringen (700 000–350 000 euro om året) och 50 procent av de kalkylmässiga ränteutgifterna (totalt cirka 1 800 000–1 100 000 euro under 10–20 år med en kalkylränta på 5 procent). HST återbetalar de kalkylmässiga ränteutgifterna på 50 procent som det fakturerat HRT för i form av s.k. ränteintäkter på infrastrukturen till staden.

Resten av avskrivningarna (700 000–350 000 euro om året) och de verkliga räntekostnaderna på 1 700 000–1 000 000 euro för finansiering av investeringen under lånetiden (räntefot på 4 procent och 10–20 års lånetid) blir kostnader för stadens trafikaffärsverk i form av infrastrukturstöd. Projektet påverkar stadens stöd till HST med 540 000–480 000 euro om året i genomsnitt.

Dessutom blir en del av den avskrivningsandel på 50 procent som staden fakturerar av HRT och 50 procent av den kalkylmässiga räntan årligen kostnader för staden genom HRT:s betalningsandel; ca 50 procent av avskrivningsandelen och den kalkylmässiga räntan täcks med biljettintäkter medan resten hänför sig till kommunandelen. Projektets totala effekt på Helsingfors stads driftsekonomi beräknas bli i genomsnitt 550 000–750 000 euro om året (HRT:s betalningsandel och stadens stöd till HST tillsammans).

Befogenheter

I enlighet med 7 kap. 1 § 3 mom. 1 punkten i förvaltningsstadgan beslutar stadsfullmäktige om projektplaner vars kostnadskalkyl överstiger 10 miljoner euro.

Detta beslut publicerades 05.06.2026

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvär ska inlämnas fysiskt eller per post till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. Besvär ska inlämnas elektroniskt till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn, postadress och andra kontaktuppgifter uppges. Till förvaltningsdomstolen ska på lämpligt sätt också ändringssökandens personbeteckning eller företags- och organisationsnummer lämnas. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Om någon uppgift senare ändras, ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringen medan besvären är anhängiga.

Besvären ska också innehålla uppgift om en elektronisk eller eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Inlämnande av besvär eller andra handlingar till förvaltningsdomstolens e-tjänst betraktas som uppgivande av e-tjänsten som processadress. Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00