Valtuustoaloite, osallisuustulokokeilun selvittäminen Helsingissä

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Ledamoten Riina Bhatia och 25 andra ledamöter föreslår i sin motion att Helsingfors inleder en utredning för att genomföra ett försök med delaktighetsinkomst. Försöket med delaktighetsinkomst skulle främja delaktighet och erbjuda ett snabbt och tillfälligt alternativ för traditionell sysselsättning då arbetsmarknadsläget är särskilt dåligt. Delaktighetsinkomsten kan till exempel omfatta sådana uppgifter som hänför sig till naturrestaurering, miljövård och bekämpning av främmande arter, återanvändnings- och reparationsverksamhet samt gemenskapsprojekt inom social-, idrotts- och kulturbranscherna. Motionen finns som bilaga 1.

Försök med delaktighetsinkomst i Helsingfors

Med delaktighetsinkomst avses i allmänhet en modell där en person försörjer sig med inkomst som hen får i vederlag för delaktighet i verksamhet som främjar ekologisk och social hållbarhet. Delaktighetsinkomsten är ett sätt att stöda ekologiskt hållbar och samhälleligt nyttig delaktighet utanför arbetsmarknaden.

Delaktighetsinkomsten skiljer sig betydligt från arbetslöshetsförmånen till exempel i fråga om förmånstagarens skyldigheter. Villkoret för att få delaktighetsinkomst är att delta. Ett allmänt villkor för att få arbetslöshetsförmån är främjande av sysselsättning. Mottagare av arbetslöshetsförmånen har en skyldighet att aktivt söka arbete och utbildning. Dessutom ska mottagare av arbetslöshetsförmånen genomföra en sysselsättningsplan som utarbetats tillsammans med arbetskraftsmyndigheten och delta i sysselsättningsfrämjande service.

Ett fullt försök med delaktighetsinkomsten skulle inte vara möjligt medan man tar emot arbetslöshetsförmån. Om deltagande är det enda som förutsätts av de som deltar i försöket med delaktighetsinkomst skulle de som deltar i försöket inte längre ha rätt till arbetslöshetsförmån. För ett riktigt försök med delaktighetsinkomst skulle staden då behöva skapa en typ av inkomst eller förmån som är separat från arbetslöshetsförmånen som skulle delas ut till dem som deltar i försöket under hela försökstiden. För att Helsingfors ska kunna organisera ett självständigt försök med delaktighetsinkomst måste staden skapa en sådan typ av inkomst eller förmån och svara för alla kostnader och övriga konsekvenser i deras helhet.

Skapandet av en ny typ av inkomst eller förmån skulle utvidga Helsingfors stads verksamhet avsevärt mycket. Genom att skapa en ny typ av inkomst eller förmån skulle Helsingfors stad delvis ersätta det system som garanterar grundläggande försörjning och som enbart staten nuförtiden svarar för och ta ansvaret för att tillgodose den grundläggande försörjningen. Beslutet skulle förändra fördelningen mellan statens och kommunernas funktioner på ett betydande sätt.

Stadsstyrelsen anser att det i detta skede inte är ändamålsenligt att utreda ett försök med delaktighetsinkomst. Målen med delaktighetsinkomst främjas genom att staden utnyttjar och utvecklar Helsingfors tjänster som främjar sysselsättningen samt tjänster som stärker invånarnas delaktighet i stället för att skapa en helt ny inkomst- eller förmånstyp. Målen med delaktighetsinkomst främjas i Helsingfors med metoder som är möjliga oberoende av deltagarnas förmånssituation. Stadens sysselsättningsfrämjande tjänster hjälper förbättra invånarnas sysselsättningsmöjligheter och möjliggör arbete vid dåliga arbetsmarknadslägen. Stadens tjänster som stärker invånarnas delaktighet kan öka delaktigheten samt stöda verksamhet som främjar ekologisk och social hållbarhet.

Verksamhet som främjar delaktighet samt ekologisk och social hållbarhet

Sådan verksamhet som liknar delaktighetsinkomstmodellen främjas redan nu bland annat i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, till exempel genom uppgifter som har med natur och miljö att göra samt genom återvinnings- och reparationsverksamhet vid Baggböle arbetscentral och Uusix-verkstäder. Välfärdsområdena har organiseringsansvaret för den rehabiliterande arbetsverksamheten. I Helsingfors ansvarar social-, hälsovårds- och räddningssektorn för verkställigheten.

Social- och hälsovårdsministeriet förbereder en reform av socialvårdslagen. I samband med den är det avsikten att avskaffa den rehabiliterande arbetsverksamheten. Det föreslås att tjänsten ersätts av en tjänst vid namnet stöd för arbetsföra befolkningens funktionsförmåga och delaktighet. Målet med den nya tjänsten är att bättre kunna stöda delaktighet. Den nya tjänsten är inte knuten till en viss förmån eller till hur länge arbetslösheten varat, och i princip innehåller den ingenting som är obligatoriskt för kunden. Deltagandet skulle utgå från kundens behov av stöd och från frivillighet. SHM skickade begäran om utlåtande om ändringarna i april. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

I Helsingfors Sysselsättningstjänst förbättras kundernas arbetslivsförmåga från och med 2027 i första hand genom arbetslivsprövning, som delvis ersätter den rehabiliterande arbetsverksamhetens funktioner. Med förbättrande av arbetslivsförmågan avses att de som deltar i tjänsten integreras bättre i arbetslivet, både funktionellt och socialt. Målet är att öka känslan av aktörskap och samhörighet som en del av ett arbetskollektiv. En del av arbetslivsprövningens innehåll skulle vara en rehabiliterande arbetsmiljö. I arbetsmiljön stöds framgång med stödåtgärder i enlighet med kundens behov. Stödåtgärderna kunde vara till exempel stöd av en arbetstränare eller socialarbetare eller inkludering av uppsökande språkundervisning.

Arbetslivsprövning främjar social hållbarhet genom att främja mångfalden inom arbetslivet och att skräddarsy arbetet. I bästa fall kan servicemodellen hjälpa minska fördomar förknippade med partiell arbetsförmåga och stärka delaktighet. Många uppgifter inom arbetslivsprövningen kan genomföras vid organisationer som främjar hållbar utveckling. Då blir även främjandet av den ekologiska hållbarheten till en del av arbetslivsprövningen.

Dessutom håller Sysselsättningstjänsten på att bereda en modell för grannskapsallians, i vilken aktörer inom staden och den privata sektorn samarbetar för att utveckla lösningar som minskar antalet unga utanför arbete och utbildning, förbättrar sysselsättningsmöjligheterna bland personer med främmande modersmål samt hjälper finna nya metoder för att öka helsingforsarnas kunskaper och delaktighet. Grannskapsspecifika alliansbyråer har rörelsefriheten att utveckla och anpassa de åtgärder som bäst lämpar sig för områdets behov. De här åtgärderna kan gälla ökande av delaktighet samt främjande av social och ekologisk hållbarhet.

Stadsstyrelsen uppmuntrar till att utveckla gemenskapliga verksamhetsmodeller som stärker talkoandan och delaktigheten för att hjälpa göra grannskapen trivsammare och öka naturens livskraft i områdena.

Befogenheter

Enligt 30 kap. 11 § 4 mom. i förvaltningsstadgan ska stadsfullmäktige behandla svaret på en motion som undertecknats av minst 25 ledamöter. Stadsstyrelsens svar ska föreläggas stadsfullmäktige inom åtta månader från att motionen väckts.

Detta beslut publicerades 03.07.2026

FÖRBUD MOT SÖKANDE AV ÄNDRING

Ändring i beslutet får inte sökas eftersom beslutet gäller beredning eller verkställighet.

Tillämpat lagrum: 136 § i kommunallagen