Tilinpäätös 2025, Helsingin kaupunki

Beslutet stämmer överens med förslaget.

Bokslut

Kommunens räkenskapsperiod är kalenderåret. Stadsstyrelsen ska upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars månad året efter räkenskapsperioden och lämna det till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska stadsstyrelsen förelägga fullmäktige bokslutet. Stadsfullmäktige ska behandla bokslutet före utgången av juni månad.

Helsingfors har upprättat separata bokslut för Helsingfors stad i sin helhet, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Helsingfors stad som helhet är indelad i den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn och kommun-Helsingfors, som består av fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn, stadsmiljösektorn, centralförvaltningen och affärsverken. I 2025 års bokslut delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter: Helsingfors stad, kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Helsingfors stads bokslut består av de separata bokslut som upprättats för dessa tre helheter. Från och med 2023 har Helsingfors stads ekonomi som helhet granskats i två delar: kommun-Helsingfors, som är jämförbart med andra kommuner, och den statligt finansierade social-, hälsovårds- och räddningssektorn, som är jämförbar med välfärdsområdena.

Helsingfors stad är den enda kommunen med organiseringsansvar för social- och hälsovård samt räddningsverksamhet. Således saknar Helsingfors stads nyckeltal jämförelseobjekt i Finland från och med 2023.

Fortsatt hög befolkningstillväxt 2025

Enligt preliminära uppgifter från Statistikcentralen hade Helsingfors 695 526 invånare vid utgången av 2025. Befolkningen ökade med 11 508 personer 2025. Den relativa ökningen var alltså 1,7 procent. Ökningen var klart snabbare än året innan: år 2024 ökade befolkningen med 1,4 procent, det vill säga drygt 9 500 personer. Den största orsaken bakom befolkningstillväxten i Helsingfors var inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet 2025 var 10 403 personer, vilket var 1 650 fler än året innan. Inflyttningsöverskottet från utlandet utgjorde 42 procent av det totala inflyttningsöverskottet. Inflyttningsöverskottet från Finland ökade med nästan 2 700 personer, och inflyttningsöverskottet från utlandet minskade med över 1 000 personer jämfört med året innan. Den naturliga befolkningsökningen, alltså skillnaden mellan antalet födda och döda, ökade till 1 313 personer, vilket var cirka 460 fler än året innan.

Totalproduktionen inom ekonomin ökade inte 2025, men läget förväntas bli bättre

Finlands ekonomiska totalproduktion ökade inte 2025 på det sätt som man förutsett. Tillväxten var svag, och tillväxtprognoserna sänktes under året. År 2026 försvagas tillväxten av den osäkra ekonomiska situationen, den höga arbetslösheten och framför allt risken för arbetslöshet. De får hushållen att spara mer, minskar konsumentefterfrågan och bromsar produktionstillväxten.

År 2025 återspeglades det svaga ekonomiska läget fortfarande också på arbetsmarknaden. Antalet lediga jobb har minskat sedan 2022 och minskade ytterligare 2025. Vid slutet av år 2025 fanns det 14 procent färre arbetstillfällen som anmälts till sysselsättningstjänsterna än året innan.

Helsingfors hade 50 300 arbetslösa arbetssökande i slutet av 2025. I december 2025 var arbetslöshetsgraden i Helsingfors 13,8 procent, vilket var 1,3 procentenheter högre än ett år tidigare. I hela landet var arbetslöshetsgraden 13,0 procent. Nylands sysselsättningsgrad (20–64-åringar) var 76,6 procent år 2025, vilket var 1,3 procentenheter lägre än året innan och nästan fyra procentenheter lägre än år 2022.

Bostadsmarknaden har återhämtat sig långsamt

Eftersom den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och förtroendet bland konsumenter har varit svaga har bostadsmarknaden återhämtat sig långsamt och bostädernas prisnivå förblivit låg. Konjunkturen i byggbranschen förväntades bli bättre år 2025, men produktionen visade så gott som inga tecken på tillväxt jämfört med år 2024. Bostadsbyggandets siffror i Helsingfors stannade på föregående års nivå. År 2025 blev 4 186 nya bostäder klara i Helsingfors. Under året inleddes byggandet av 3 242 bostäder och nya bygglov beviljades för 3 402 bostäder. Antalet bostäder under byggnad har fortsatt att minska och uppgick vid årsskiftet till cirka 4 700. Eftersom byggstartsnivån är lägre än tidigare förblir också antalet bostäder som färdigställs litet.

Konjunkturläget inom byggandet påverkar också fördelningen av besittnings- och finansieringsformer för de bostäder som blir färdiga. Under de senaste åren har byggandet i högre grad stött sig på statligt stödd produktion. Av bostadsproduktionen år 2025 var cirka 13 procent fritt finansierad ägarproduktion och cirka 29 procent bostadsproduktion av mellanformstyp, det vill säga Hitas-bostäder, prisreglerade bostäder och bostadsrättsbostäder. Allt som allt var alltså 58 procent av de färdigställda bostäderna hyresbostäder.

Tillgången till personal förbättrades ytterligare 2025

Antalet årsverken vid Helsingfors stad ökade med 3,1 procent jämfört med år 2024. Tillgången till personal förbättrades år 2025 bland annat på grund av de ekonomiska konjunkturerna och det allmänna sysselsättningsläget. Vid ingången av 2025 överfördes arbetskraftsmyndighetens ansvar till kommunerna. En ny sysselsättningspenning har utvecklats för kommun-Helsingfors från ingången av 2025 för att stödja sysselsättningen av arbetslösa.

Befolkningsökningen kräver investeringar

Utfallet av kommun-Helsingfors ekonomi var något bättre än budgeterat. Räkenskapsperiodens resultat var 146 miljoner euro, vilket överstiger budgeten med 85 miljoner euro. Resultatet för år 2024 var 336 miljoner euro. År 2025 syntes den försvagande effekten av vårdreformens finansieringsändringar på kommun-Helsingfors ekonomiska resultat. Kommun-Helsingfors resultat ungefär halverades jämfört med tiden före vårdreformen.

Verksamhetsutgifterna i kommun-Helsingfors resultaträkning var 3 267 miljoner euro, 42 miljoner euro lägre än i budgeten och 9,8 procent högre än utfallet år 2024. Den jämförbara utgiftsökningen var 6,4 procent jämfört med år 2024 med beaktande av arbets- och näringskostnaderna, som överfördes till staden som nya uppgifter.

Utgifterna enligt det ekonomiska målet 2025 som dimensionerar driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin, den så kallade ansvarsprincipen, ökade med cirka 6,9 procent år 2025. Ökningen var klart snabbare än målnivån, som var 3,8 procent med beaktande av den nyaste prognosen för prisindexet för basservice (Finansministeriet 12/2025). Den största orsaken till att utgiftsökningen överskred målnivån var att kostnaderna för arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade. Den jämförbara utgiftsökningen på budgetmomentet i fråga med beaktande av överföringen av arbets- och näringstjänsterna var 21,2 procent, det vill säga 22 miljoner euro från år 2024. Också utgiftsökningen på budgetmomentet för tjänster producerade av staden inom fostrans- och utbildningssektorn, 5,0 procent från år 2024, överskred klart målnivån enligt ansvarsprincipen.

Inkomsterna från kommunalskatten uppgick till 1 056 miljoner euro, vilket var 24 miljoner euro mindre än budgeterat. Orsaken till den svagare utvecklingen var att sysselsättningen utvecklades sämre än beräknat. Inkomsterna från kommunalskatten minskade med 1,2 procent jämfört med året innan. Förskottsinnehållningarna m.m. på lönerna i hela landet ökade med 2,9 procent år 2025, medan motsvarande siffra ett år tidigare var 4,7 procent. Inkomsterna från samfundsskatten uppgick till 431 miljoner euro, vilket var 4 miljoner euro mindre än budgeterat. Inkomsterna från samfundsskatten minskade med 3,5 procent jämfört med året innan. På grund av den svaga konjunkturen betalar företagen mindre förskottsskatt.

Kommun-Helsingfors investeringsutgifter uppgick år 2025 till 874,3 miljoner euro, vilket är 51,6 miljoner euro mer än år 2024. När inte bara investeringarna utan även Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s investeringar i kollektivtrafiken, som före 2022 ingick i stadens investeringar, räknas in i stadens balansräkning, stiger den jämförbara investeringsnivån till cirka 1 051 miljoner euro. Detta är 60 miljoner euro mer än år 2024.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som är ett viktigt nyckeltal för den ekonomiska balansen i en växande stad, var -321,2 miljoner euro negativt, det vill säga 226,4 miljoner euro sämre än år 2025. År 2024 finansierades 62 procent av investeringarna med internt tillförda medel. Nyckeltalet sjönk från de föregående årens nivå. Andelen internt tillförda medel 2025 låg på en genomsnittlig nivå jämfört med de 21 största städerna i Finland (C21-städerna).

Staden amorterade sina långfristiga lån med 46,1 miljoner euro år 2025. Inga nya långfristiga lån upptogs. Stadens (kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn totalt) lånestock uppgick till 806,4 miljoner euro vid utgången av året.

Kommun-Helsingfors lånestock är cirka 1 143 miljoner euro vid utgången av 2025. Kommun-Helsingfors lånestock är 336,5 miljoner euro större än Helsingfors stads lånestock på 806,4 miljoner euro. Kommun-Helsingfors har 336,5 miljoner euro i kortfristigt lån från social-, hälsovårds- och räddningssektorns influtna kassamedel. På motsvarande sätt har social-, hälsovårds- och räddningssektorn 336,5 miljoner euro i kortfristiga lånefordringar på kommun-Helsingfors vid utgången av 2025.

Utfallet av social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi bättre än förväntat

Räkenskapsperiodens resultat för social-, hälsovårds- och räddningssektorn uppgick till 168,8 miljoner euro. Resultatet var 127,0 miljoner euro bättre än i budgeten och 139,9 miljoner bättre än 2024. Verksamhetsintäkterna i förhållande till verksamhetskostnaderna var 9,4 procent. Årsbidraget överskred avskrivningarna och de internt tillförda medlen uppvisar ett överskott. Social-, hälsovårds- och räddningssektorns investeringar skiljer sig från de övriga välfärdsområdena. Helsingfors stad investerar i sektorns husbyggnadsprojekt och hyr ut objekten för sektorns verksamhet.

Stadskoncernens bokslut

I bokslutet 2025 delas rapporteringen om Helsingfors stads ekonomi in i tre helheter även i fråga om koncernerna: Helsingfors stadskoncern, koncernen kommun-Helsingfors och den statligt finansierade koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorn. I första hand bör man granska den med andra kommuner jämförbara koncernen kommun-Helsingfors siffror och den med välfärdsområdena jämförbara koncernen social-, hälsovårds- och räddningssektorns siffror i stället för Helsingfors stadskoncerns siffror.

Helsingfors stadskoncerns resultat 2025 var cirka 436,0 miljoner euro. Resultatet försämrades med cirka 12,9 miljoner euro jämfört med 2024 (2024: 448,9 miljoner euro). Stadskoncernens överskott uppgick enligt resultaträkningen till 381,2 miljoner euro och försämrades med 49,0 miljoner euro från året innan.

Med beaktande av stadskoncernens investeringar visade verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 2025 ett underskott på -723,3 miljoner euro, men var 287,6 miljoner euro bättre än 2024 (2024: -1 010,9 miljoner euro). Kommun-Helsingfors inverkan på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernen var –321 miljoner euro. Helen-koncernens rörelsevinst var 189 miljoner euro och dess bruttoinvesteringar uppgick till 424 miljoner euro. Helen-koncernens höga investeringsnivå 2025 och 2024 hade en betydande inverkan på underskottet i verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i stadskoncernens finansieringsanalys.

Helen-koncernens bruttoinvesteringar uppgick till totalt 424 miljoner euro 2025 (2024: 600 miljoner euro). Helen investerade i elektrifiering av uppvärmningen, bland annat genom att öka elpannekapaciteten, produktion av förnybar el och ökning av energisystemets flexibilitet. Andra bolag som gjorde betydande investeringar under 2025 var Helsingfors stads bostäder Ab (273 miljoner euro), koncernen Huvudstadsregionens Stadstrafik (177 miljoner euro), i fråga om HRM-samkommunen den andel som bokförs i kommun-Helsingfors koncernbokslut utifrån ägarandelen (121 miljoner euro) och Fastighets Ab Verksamhetslokalerna i Helsingfors (91 miljoner euro).

Stadskoncernens lånestock var 8 870 miljoner euro, alltså 12 753 euro per invånare (2024: 8 240 miljoner euro). Av detta utgjorde 806 miljoner euro Helsingfors stads lånestock. Helsingfors stads lånestock minskade med 47 miljoner euro och dottersammanslutningarnas och samkommunernas (i fråga om samkommunerna i förhållande till stadens ägarandel) sammanlagda lånestock ökade med cirka 677 miljoner euro (2024: 881 miljoner euro). Bland dottersammanslutningarna ökade lånestocken mest i Helsingfors stads bostäder Ab (cirka 224 miljoner euro) och Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab (cirka 164 miljoner euro).

Den relativa skuldsättningen inom Helsingfors stadskoncern ökade till 106 procent, medan den var 103 procent år 2024 och cirka 96 procent år 2023.

Sammanslutningsrapporten 1–12/2025 presenterar utvecklingen år 2025 i de mest betydande dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomi.

Prognos för framtida utveckling

Det råder fortfarande stor osäkerhet om ekonomins och näringslivets verksamhetsmiljö, vilket på längre sikt kan påverka stadens inkomstbas. Rysslands anfallskrig och USA:s oförutsägbara politik skapar osäkerhet som kan hämma den ekonomiska tillväxten. Arbetslösheten i Helsingfors har nått en hög nivå, vilket har inverkningar på både stadens ekonomi och stadsbornas välbefinnande. Utan en klar konjunkturvändning hotar arbetslösheten förbli på en hög nivå.

Helsingfors står under de närmaste åren inför utmaningar i fråga om hur kommun-Helsingfors ekonomi, verksamhet och investeringsnivå ska anpassas till den nuvarande kommunala finansieringsmodellen. Fram till 2024 har kommun-Helsingfors i stor utsträckning kunnat finansiera sin driftsekonomi och årliga investeringsnivå med internt tillförda medel, men från och med 2025 visar kommun-Helsingfors ekonomi ett underskott mätt enligt verksamhetens och investeringarnas kassaflöde. Staden måste täcka underskottet genom att årligen uppta externa långfristiga lån.

Utöver sitt investeringsprogram investerar staden stort i kollektivtrafiken och verksamhetslokaler och bokför investeringarna i dottersammanslutningarnas balansräkningar. Dottersammanslutningarnas verksamhet finansieras huvudsakligen ur stadens årliga budgetar som understöd, hyror eller vederlag, köp av tjänster eller motsvarande. Investeringarna finansieras med lån som staden går i borgen för. Ökningen av stadens borgensansvar förblir kraftig de närmaste åren då Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab:s spårprojekt, Varikkokiinteistöt Oy:s projekt och bl.a. Fastighets Ab Verksamhetslokalerna i Helsingfors projekt där skolor och centraler för hälsa och välbefinnande byggs framskrider. Stadens skattefinansierade ansvar, dvs. stadens lånestock, långfristiga hyresavtal och lånegarantier till skattefinansierade dottersammanslutningar uppgick till 3,058 miljarder euro (4 397 euro per invånare) 2025.

Lånegarantierna i investeringsprogrammet i budgeten 2026, för nuvarande och kända hyresprojekt och för investeringar i skattefinansierade dottersammanslutningar inom de närmaste tio åren ökar kommun-Helsingfors skattefinansierade ansvar till 6,4 miljarder euro (8 184 euro per invånare) 2035. Enligt stadsstrategin 2025–2029 bedöms den framtida utvecklingen av stadens helhetsansvar (lånestock, borgen samt långfristiga arrende- och hyresavtal) samt hållbarheten i stadens finansiella ställning årligen i samband med budgetberedningen och vid beslut om inledning av stora investeringsprojekt och om tidsplaner för dessa. Enligt strategin ska ökningen av ansvaren sänkas till en lägre nivå så att ökningen av ansvaren per invånare upphör under planperioden. Ökningen av de ansvar som hänför sig till investeringsprogrammet i budgeten 2026, bolagsprojekt och hyreslokaler upphör 2032 och är då cirka 8 200 euro/invånare.

Statens bostadsfond läggs ner 2026, vilket innebär bland annat att den statliga finansieringen minskar. Ändringen påverkar bland annat uppnåendet av bostadsproduktionsmålen, sättet på vilket boendet för grupper med särskilda behov ordnas och underhållet av fastighetsbeståndet i de bolag som staden äger. För att hantera riskerna vidtar både staden och de bolag som den äger intressebevakningsåtgärder, modellerar ändringarnas inverkningar och söker lösningsalternativ.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorns största ekonomiska utmaningar gäller den kommande utvecklingen av den statliga finansieringen i förhållande till Helsingfors behov samt ändringar i finansieringen och uppgifterna som sker mitt under ekonomiplaneperioden. Social-, hälsovårds- och räddningssektorns ursprungliga finansieringsunderlag har varit underdimensionerat till att börja med och kriterierna för finansieringen beaktar inte i tillräcklig utsträckning Helsingfors särdrag och behov, såsom till exempel den höga kostnads- och hyresnivån, ökade kostnader inom barnskyddet och funktionshinderservicen och kostnader som hänför sig till tjänster för invandrare. Ett förändringsprogram som inletts för att balansera ekonomin har gett sektorn nödvändigt spelrum. Att åtgärderna i förändringsprogrammet fortsätter enligt plan är en förutsättning för att tillräcklig finansiering ska kunna säkerställas också under de kommande åren.

Eventuella justeringar

För att justeringar ska kunna göras i bokslutet om det visar sig nödvändigt under revisionen föreslås det att stadskansliet och affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten bemyndigas att göra små tekniska justeringar i bokslutet. Eventuella justeringar kan inte ändra räkenskapsperiodens resultat eller behandlingen av räkenskapsperiodens resultat i enlighet med beslutet.

Detta beslut publicerades 03.07.2026

BESVÄRSANVISNING

Ändring i beslutet söks genom kommunalbesvär.

Besvärsrätt

Ändring i beslutet får sökas

Besvärstid

Kommunalbesvär ska anföras inom 30 dagar efter att man fått del av beslutet.

Besvär ska inlämnas fysiskt eller per post till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid. Besvär ska inlämnas elektroniskt till besvärsmyndigheten senast den bestämda tidens sista dag.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet sändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet sändes, om inte något annat påvisas.

Dagen då man fått del av beslutet räknas inte in i besvärstiden. Om sista dagen av besvärstiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får besvärshandlingarna lämnas in första vardagen därefter.

Besvärsgrunder

Kommunalbesvär får anföras på den grunden att

Ändringssökanden ska framföra besvärsgrunderna innan besvärstiden går ut.

Besvärsmyndighet

Kommunalbesvär anförs hos Helsingfors förvaltningsdomstol.

Besvär anförs primärt via förvaltnings- och specialdomstolarnas e-tjänst på adressen https://asiointi.oikeus.fi/hallintotuomioistuimet#/sv

Förvaltningsdomstolens kontaktuppgifter är:

Formen för och innehållet i besvärsskriften

Besvär ska anföras skriftligen. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I besvärsskriften ska uppges:

I besvären ska dessutom ändringssökandens namn, postadress och andra kontaktuppgifter uppges. Till förvaltningsdomstolen ska på lämpligt sätt också ändringssökandens personbeteckning eller företags- och organisationsnummer lämnas. Om talan förs av ändringssökandens lagliga företrädare eller ombud, ska också dennes kontaktuppgifter uppges. Om någon uppgift senare ändras, ska förvaltningsdomstolen utan dröjsmål underrättas om ändringen medan besvären är anhängiga.

Besvären ska också innehålla uppgift om en elektronisk eller eventuell annan adress till vilken handlingar som hänför sig till rättegången kan sändas (processadress). Inlämnande av besvär eller andra handlingar till förvaltningsdomstolens e-tjänst betraktas som uppgivande av e-tjänsten som processadress. Om ändringssökanden har uppgett flera processadresser, kan förvaltningsdomstolen välja till vilken av dem den skickar de handlingar som hänför sig till rättegången.

När den som har begärt omprövning anför besvär över det beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning, får denne lägga fram nya grunder för sina yrkanden. Ändringssökanden får framställa nya yrkanden endast om de grundar sig på förändrade förhållanden eller på omständigheter som ändringssökanden fått kännedom om efter det att tidsfristen för begäran om omprövning gått ut.

Till besvärsskriften ska följande fogas:

Rättegångsavgift

En rättegångsavgift tas ut med stöd av lagen om domstolsavgifter (1455/2015) hos den som söker ändring. I ett ärende som marknadsdomstolen har behandlat som första instans tas avgiften ut oberoende av utgången.

Om förvaltningsdomstolen ändrar det överklagade beslutet till förmån för ändringssökanden tas ingen rättegångsavgift ut.

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor.

Skyddad e-post: https://securemail.hel.fi/

Använd alltid skyddad e-post när du skickar personliga uppgifter.

Nämn alltid diarienumret (t.ex. HEL 2021-000123) i ditt meddelande om ditt ärende redan har upptagits till behandling vid Helsingfors stad.

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00