Godkännande av planen för småbarnspedagogik i Helsingfors

De ärenden som har publicerats före 2019 får beslutets rubrik.
HEL 2017-003816
Ärendet har nyare handläggningar
Denna beslutsfattare är inte längre aktiv

Godkännande av planen för småbarnspedagogik i Helsingfors

Ärende 4. / 18 §

Beslut

Utbildningsnämndens svenska sektion beslutade att godkänna planen för småbarnspedagogik 2017 i Helsingfors.

Beslutet stämmer överens med förslaget.

En ny lag om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.8.2015. Lagen ställer upp omfattande mål för småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogik ersätter som begrepp barndagvård inom hela lagstiftningen. I och med lagändringen blev Utbildningsstyrelsen sakkunnigorgan också för småbarnspedagogiken. Utbildningsstyrelsen gjorde upp och beslutade om de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik (2016), vilka ersatte de grunder för planen för småbarnsfostran (2005) som Institutet för hälsa och välfärd hade utfärdat. De nya grunderna är för första gången en nationell norm som styr småbarnspedagogiken i daghemmen, i familjedagvården och inom övrig småbarnspedagogik verksamhet.

Utbildningsanordnaren ska göra upp en lokal plan för småbarnspedagogik i enlighet med vad som föreskrivs i de nationella grunderna. Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors grundar sig på lagen om småbarnspedagogik och på de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Den nya planen ska tas i bruk senast 1.8.2017.

Enligt § 5 i instruktionen för utbildningsväsendet är det svenska sektionens uppgift att godkänna planen för småbarnspedagogik för den svenska verksamheten.

Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors preciserar, styr och stöder förverkligandet av småbarnspedagogik i alla daghem och i familjedagvården i Helsingfors, både inom den kommunala och den privata sektorn. I planen bestäms målen och det centrala innehållet i småbarnspedagogiken, samarbetet, hur småbarnspedagogiken anordnas och förverkligas samt resultat av utvärderingar och utvecklingsarbetet. Planen betonar att verksamheten ska utgå från barnen och stödja barnens naturliga aktivitet och vilja att lära sig. Den lägger också vikt vid barnets delaktighet och barnet som kulturell aktör både i sin egen barngrupp och i sin närmiljö.

Planen har utarbetats av en svensk arbetsgrupp bestående av representanter från kommunala enheter och köpavtalsenheter. Arbetet har skett i samråd med barnomsorgsverkets projektgrupp så att innehållet är enhetligt.

I planen för småbarnspedagogik har man tagit hänsyn Helsingfors stads värden, särdrag, arbetsmetoder och målsättningar. Enheterna gör årligen upp en verksamhetsplan på basen av planen för småbarnspedagogik i Helsingfors.

Planen för småbarnspedagogik, tyngdpunkter

Under de sex år svensk småbarnspedagogik har hört till utbildningsverket har linjen för svensk dagvård och utbildning utvecklat en kontinuitet från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Under denna tid har en gemensam värdegrund och språkstrategi utarbetats och den svenska planen för småbarnspedagogik bygger på dessa. I strukturen och upplägget har man tagit hänsyn till läroplanen för förskoleundervisningen (2016) för att främja det livslånga lärandet. Kontinuiteten från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen har beaktats under hela processen.

Småbarnspedagogiken har som mål att i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna främja barnens förutsättningar för utveckling och lärande samt att stärka barnens sociala färdigheter och sunda självkänsla med hjälp av lek och positiva upplevelser av lärande.

I planen definieras mål för mångsidig kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. I småbarnspedagogiken delas mångsidig kompetens in i fem delområden. Dessa delområden har flera beröringspunkter med varandra. Verksamheten i småbarnspedagogiken ska vara helhetsskapande och bestå av lärområden av olika omfattning som genomförs på olika sätt. Lärområdena ska genomföras utgående från barnens intressen och de gemensamma målen för lärandet. De gemensamma målen baserar sig på mål inom olika kunskaps- och färdighetsområden som är väsentliga i småbarnspedagogiken och på målen för mångsidig kompetens. De gemensamma målen är mål som ska styra personalens arbete.

Planen lyfter upp vikten av att småbarnspedagogiken utför ett systematiskt kvalitetsarbete. Kvaliteten ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, utvärderas och utvecklas.

Delaktighet i uppgörandet av planen för småbarnspedagogik

Barnen och vårdnadshavarna har varit delaktiga under processens gång. I november 2016 fick vårdnadshavarna via en enkät om svensk småbarnspedagogik berätta vad de önskade av den nya planen. Ca 500 besvarade enkäten. Vårdnadshavarna förde fram önskemål för verksamheten, så som att öka rörelse, individuellt bemötande och att utveckla barnens sociala färdigheter. Stödet för det svenska språket och egenvårdarsystemet uppskattades och vårdnadshavarna önskade att det också skulle komma fram i planen.

Under mars månad 2017 har ett utkast till plan för småbarnspedagogik i Helsingfors funnits på webben för allmänna kommentarer. Kommentarerna har beaktas i en slutliga planen. Barnen i enheterna har hörts under våren 2017, bland annat genom intervjuer och givna uppgifter och materialet har samlats upp områdesvis.

Den finska planen för småbarnspedagogik i Helsingfors kommer att behandlas i barnomsorgsnämnden i maj 2017.

I och med att sektorn för fostran och utbildning bildas 1.6.2017 och många helheter ses över, kommer den nya svenska servicehelheten att göra upp en plan 2017 - 2018 på hur planen för småbarnspedagogik i Helsingfors ska utvärderas. Layouten kommer att ses över under våren 2017.

Detta beslut publicerades 20.04.2017

Anvisningar om hur man begär omprövning

Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras

  • av den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part)
  • av kommunmedlemmarna
Den tid inom vilken omprövning ska begäras

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos Helsingfors utbildningsnämnd.

Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är:

E-postadress:
Postadress:
PB10
 
00099 HELSINGFORS STAD
Faxnummer:
(09) 655 783
Besöksadress:
Helsingfors stads registratorskontor
 
Norra esplanaden 11-13
Telefonnummer:
(09) 310 13700
 

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Formen för och innehållet i begäran om omprövning

Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I begäran om omprövning ska uppges

  • det beslut som begäran om omprövning gäller
  • hurdan omprövning som begärs
  • på vilka grunder omprövning begärs
  • vem som begär omprövning
  • på vilka grunder den som begär omprövning är berättigad att göra detta
  • kontaktuppgifter till den som begär omprövning
Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor

Föredragande

Namn
Niclas Grönholm

Titel
Linjedirektör

Upplysningar