Godkännande av gemensamma betygsbottnar för den svenska grundläggande utbildningen i Helsingfors

Svenska sektionen beslutar att godkänna de gemensamma betygsbottnarna för årskurserna 1-4, inklusive skala för verbal bedömning och bilaga för bedömning av uppförande.

Enligt § 5, moment 1, punkt 2 i instruktionen för stadens utbildningsväsende har utbildningsnämndens sektioner till uppgift att för sin egen språkgrupps del godkänna läroplaner och andra planer i anslutning till undervisningen, likaså timfördelningar och språkprogram.

Enligt statsrådets beslut skulle man från början av höstterminen 2016 övergå till undervisning enligt den nya timfördelningen och läroplanen, vilket innebar att de lokala läroplanerna skulle vara klara och godkända före 1.8.2016. De lokala läroplanerna utarbetades utgående från de nationella läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisningen och grundläggande utbildning för vuxna. Läroplansgrunderna fastställer de mål och det innehåll som styr skolarbetet och undervisningen i olika läroämnen. Skolornas läroplaner består av kommunala, för alla skolor gemensamma texter och skolvisa preciseringar.

Den kommunala läroplanen utarbetades i samarbete med den finska grundläggande utbildningen i Helsingfors. Arbetet koordinerades av en grupp bestående av rektorer, chefer och sakkunniga från såväl den svenska som den finska grundläggande utbildningen. Även i de arbetsgrupper som utarbetade de gemensamma kommunala texterna ingick representanter för bägge språkgrupperna.

Svenska sektionen har tidigare godkänt språkprogrammet som en del av den kommunala läroplanen (16.4.2015, § 16 och 1.10.2015, § 49), ramarna för timfördelningen (11.6.2015, § 31) och läroplanens allmänna del (3.9.2015, § 43), samt de ämnesvisa texterna för ämnena biologi, fysik, geografi, historia, kemi, livsåskådningskunskap, omgivningslära, religion (ev. luth.) och samhällslära (12.11.2015, § 65). Läroplanerna för engelska (A2), främmande språk (A2), främmande språk (B2), matematik, gymnastik, bildkonst, musik, huslig ekonomi och hälsokunskap godkändes av sektionen 10.12.2015 (§ 73). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 1–6) och finska (A1 och modersmålsinriktad finska) godkändes 4.2.2016 (§ 7). Läroplanerna för modersmål och litteratur (årskurserna 7–9), finska (B1) och slöjd (1–2, 3–6 och 7–9) godkändes 10.3.2016 (§ 14). Läroplanen för elevhandledning samt den kommunala läroplanens årskurshelheter godkändes 12.5.2016 (§ 30 och § 31). Hoplaxskolans läroplan godkändes 12.5.2016 (§ 32) och övriga skolors läroplaner 9.6.2016 (§ 38, § 39, § 40 och § 42). Ett tillägg gällande religionsundervisningen och läroplanen för påbyggnadsundervisning godkändes 9.6.2016 (§ 37 och § 42). 20.10.2016 godkände sektionen läroplanerna för islam samt katolsk och ortodox religion (§ 60) och för svenska som andra språk (§ 61).

Bedömning av lärande utgör kapitel sex av läroplanens allmänna del. Den nationella och kommunala texten lämnar en del frågor öppna att avgöras på skolnivå. De svenska skolorna har under hela läroplansprocessen samarbetat kring gemensamma texter och detta fortsatte även då preciseringar gällande bedömning skulle göras. En arbetsgrupp sammankallades av utbildningsverket. Gruppen bestod av lärarrepresentanter från de olika områdena och en rektorsrepresentant. Gruppen samlades flera gånger under våren 2016 och diskuterade för- och nackdelar med verbal och vitsordsbedömning, samt vilken typ av bedömning ska användas för vilken åldersgrupp. Mest diskuterades om vitsordsbedömning ska användas redan i åk 4 eller först i åk 5. Ärendet behandlades även i samband med områdesrektorsmöten.

Arbetet utmynnade i en rad principer och överenskommelser gällande bedömning som sammanfattades i texten nedan. Denna text ingår i den allmänna delen av samtliga svenska skolors läroplaner, och har av sektionen godkänts som en del av dessa.

Läsåret har tre bedömningstillfällen. En läsårsbedömning och två mellanbedömningstillfällen. Mellanbedömning kan bestå av vitsordbedömning, verbal bedömning eller utvecklingssamtal.

Bedömningen kan ses förverkligas i fyra etapper:

1-2
verbal bedömning
tyngdpunkten ligger på hur lärandet framskrider

3-4
verbal, mer mångfacetterad bedömning
hur förmågan att arbeta och färdigheten att lära sig utvecklats samt hur man arbetat mot målen

5-6
sifferbedömning, sifferbetyg minst två gånger per läsår
en mångsidig bild av hur elevens lärande framskrider, hur man arbetat mot målen

7-9
sifferbedömning vid samtliga bedömningstillfällen
mångfacetterad bedömning av lärprocessen samt hur eleven arbetat mot målen (bedömningskriterierna)

Genom portfolio-pedagogiken säkras att man i bedömningen även beaktar läroprocessen.

Eleverna har rätt till en kontinuerlig respons, vilken förverkligas mångsidigt. Varje elev säkras minst ett utvecklingssamtal per läsår och utöver det ett bedömningssamtal med sina lärare. I bedömningssamtalet motiverar läraren bedömningen och diskuterar t ex elevens självbedömning. Lärprocessen är föremålet för en kontinuerlig och konstruktiv växelverkan mellan lärare och elev samt elev och elev.

Målet är en mångfacetterad kontinuerlig process, vilken eleven är medveten om. Utvecklingen sker stegvis i den riktningen att eleven känner till processen och kan ta ansvar för sitt eget lärande och elevens metakognitiva färdigheter utvecklas.

I bedömningen av helhetsskapande undervisning används de ovan nämnda bedömningsmetoderna t ex självbedömning och kamratbedömning.

Tidpunkter och förfaringssätt med anknytning till utvecklingssamtal, bedömningssamtal och bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan. Utgångsläget är att både elev och vårdnadshavare deltar i utvecklingssamtalet.

Hur skolan informerar elever och vårdnadshavare om principer och förfaringssätt i anknytning till bedömning beskrivs i skolans verksamhetsplan.

Våren 2016 inleddes arbetet med att producera gemensamma betygsblanketter för årskurserna 1-4 i de svenska skolorna i Helsingfors. Arbetet fortsatte under hösten, och skolorna gavs möjlighet att ge respons på förslagen. Blanketterna behandlades i samband med rektors- och områdesrektorsmöten och sågs även över av gruppen utvecklingslärare för portfolio, bedömning och mångsidiga kompetenser.

Under höstterminen 2016 och i början av vårterminen 2017 matades betygsblanketterna in i skolornas administrativa program och kunde i samband med mellanbedömningen utprövas i liten skala. Modellen konstaterades vara fungerande.

I januari 2017 utarbetades på basen av de instruktioner som ingår i den nationella läroplanen ett förslag till verbal bedömning av uppförandet i årskurserna 1-4. Förslaget skickades ut för kommentarer till skolorna. I samband med områdesrektorsmötet i februari 2017 behandlades såväl den verbala bedömningen för årskurserna 1-4, jämte skala för bedömning, som bilagan för bedömning av uppförande.

Målet med denna process har varit att producera en jämlik, enhetlig och tydlig modell för bedömning i de svenska skolorna i Helsingfors. Utöver de fördelar detta har för elever och vårdnadshavare ger den gemensamma modellen för bedömning utbildningsverket utmärkta möjligheter att stöda skolorna såväl i fråga om fortbildning som tekniskt genom utveckling av de administrativa program som används.

I årskurserna 5-9 och påbyggnadsundervisning ges i betygen en sifferbedömning. I sifferbedömningen summerar man hur väl eleven uppnått målen i ett ämne.

I årskurserna 1-4 är bedömningen verbal och som bilaga till den ges en bedömning av elevens uppförande.

Elevernas kunskaper och framsteg bedöms utifrån målen i läroplanen. Därför är skalan i den verbala bedömningen följande:

Eleven har ännu inte uppnått målen.
Eleven har delvis uppnått målen.
Eleven har uppnått målen.
Eleven har uppnått målen väl.

I den verbala bedömningen har vissa ämnen öppnats i delområden. Den verbala skalan, vilka delområden som öppnats och ordvalen på betygsblanketten är alla resultat av den process som beskrivits tidigare i beredningen.

I mellanbedömningen finns vid behov även alternativet Innehållet har ännu inte behandlats, som kan användas ifall delområdet eller innehållet behandlas först senare under läsåret. Mellanbedömningen baserar sig på hur väl eleven uppnått målen vid bedömningstillfället. Läsårsbedömningen är en summativ bedömning av hela läsåret.

I sifferbedömningen för åk 5–6 ingår bedömningen av uppförandet, i enlighet med den nationella läroplanen, som ett vitsord medan bedömningen av uppförandet i årskurserna 1-4 bedöms i en separat bilaga. Mål för bedömningen av uppförande är skolans mål för fostran samt skolans ordningsregler. Även dessa blanketter och skalan som i den används är utarbetade i samarbete mellan skolorna och utbildningsverket.

Bilagan för verbal bedömning i årskurserna 1-4, som är bifogad denna beredning, är ett exempel på hur betyget i verkligheten kommer att se ut då det skrivs ut från skolans administrativa program. Bilagan för bedömning av uppförande i årskurserna 1-4 kan komma att förändras visuellt då den efter sektionens godkännande införs i det administrativa programmet, men innehållet i sig bibehålls oförändrat.

Detta beslut publicerades 16.03.2017

Anvisningar om hur man begär omprövning

Den som är missnöjd med beslutet kan framställa en skriftlig begäran om omprövning. Ändring i beslutet får inte sökas genom besvär hos domstol.

Rätt att begära omprövning

Omprövning får begäras

Den tid inom vilken omprövning ska begäras

Omprövning ska begäras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Begäran om omprövning ska inlämnas till Helsingfors stads registratorskontor senast den bestämda tidens sista dag under registratorskontorets öppettid.

Om beslutet har delgetts per post anses en part ha fått del av beslutet sju dagar efter att brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt.

Om beslutet har delgetts som elektroniskt meddelande anses en part ha fått del av beslutet tre dagar efter att meddelandet avsändes, om inte något annat påvisas.

Dagen för delfåendet räknas inte in i den bestämda tiden. Om sista dagen av den bestämda tiden är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, jul- eller midsommarafton eller en helgfri lördag får begäran om omprövning inlämnas första vardagen därefter.

Omprövningsmyndighet

Omprövning begärs hos Helsingfors utbildningsnämnd.

Omprövningsmyndighetens kontaktuppgifter är:

Registratorskontoret är öppet måndag–fredag kl. 08.15–16.00.

Formen för och innehållet i begäran om omprövning

Begäran om omprövning ska göras skriftligt. Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form.

I begäran om omprövning ska uppges

Protokoll

Protokollsutdrag och -bilagor som hänför sig till beslutet skickas på begäran. Handlingar kan beställas från Helsingfors stads registratorskontor